En färsk Novus-undersökning bekräftar bilden av public service som allt annat än präglat av saklighet och opartiskhet. Medan nio av tio vänsterväljare är nöjda, är missnöjet stort bland allmänborgerliga väljare och ännu större bland socialkonservativa.

Public Service var ett av de viktiga målen för den så kallade 68-vänstern att infiltrera som en del av “den långa marschen genom institutionerna”. Fortfarande idag är vänsterdominansen stor bland SVT:s och SR:s medarbetare och även om företagens ledningar hävdar motsatsen konstaterar medieforskare att journalisternas vänsteråsikter slår igenom i rapporteringen.

Stora skillnader i synen på SVT och SR

Det är en uppfattning som också delas av mediekonsumenterna. Hela nio av tio vänsterväljare är nöjda med de skattefinansierade statsmediernas verksamhet avseende saklighet och opartiskhet medan hälften av de allmänborgerliga väljarna är missnöjda och så många som två av tre bland de med socialkonservativa värderingar.

Det visar en färsk undersökning som Novus genomfört på beställning av tidskriften Fokus. Mats Olin, vd för Näringslivets medieinstitut som granskar de svenska medierna, kommenterar siffrorna med att “det är ett stort, men inte överraskande, problem”.

Genom att statsmedierna själva väljer att mäta svenskarnas nöjdhet i klump utan att differentiera kan man stoltsera med en hög förtroendesiffra. Detta eftersom den positiva bilden av rapporteringen är så massiv bland vänsterväljare att det drar upp resultatet.

Den missvisande siffran förvärras ytterligare av att man på vänsterkanten är nöjd med SVT:s och SR:s bevakning även när man anser att den är vinklad eftersom den är det i den egna favören. Detta har framkommit i tidigare undersökningar.

På högerkanten är känsligheten för när public service inte fullgör sitt uppdrag av naturliga skäl större eftersom slagsidan så gott som alltid är åt vänster. Bland Sverigedemokrater är förtroendet för SVT och SR allra lägst.

Journalisternas åsikter slår igenom

I kartläggningar av statsjournalisternas politiska åsikter har vänsterdominansen varit massiv. Och medan de allmänborgerliga ändå kunnat räkna hem en liten andel av journalisterna har redaktionerna hållits kliniskt rena från medarbetare med SD-sympatier. Där fanns tidigare till och med dokument med riktlinjer för hur man skulle rapportera negativt om Sverigedemokraterna.

SVT:s och SR:s ledningar hävdar att medarbetarna är så professionella att de aldrig låter sina politiska åsikter påverka arbetet. Det är, som siffrorna visar, något som mediekonsumenterna inte alls håller med om. Och de för stöd av Mats Olin på Näringslivets medieinstitut.

– Vi undersöker kontinuerligt hur sakfrågor skildras, inte bara i public service, utan i medier i allmänhet. Det finns väldigt starkt stöd för att journalistiken fokuserar på frågor som lutar åt vänster på skalan.

Han pekar ut bevakningsområden som arbetsmarknad, ekonomi, företagande, friskolefrågan och energifrågan som sådana där ett marknadsfientligt vänsterperspektiv slår igenom allra tydligast. Andra menar att det är ännu sämre beställt med sakligheten och opartiskheten i den migrationspolitiska bevakningen.

Kvarleva från 60- och 70-talen

Olin skriver också under på att situationen idag har sin grund i den strategi som den politiska vänstern drog upp på 60- och 70-talen med fokusering på att påverka samhällsutvecklingen genom infiltration av viktiga samhällsinstitutioner snarare än att gå fram parlamentariskt.

– Det ligger i den svenska journalistikens själ, och är en rest från 60- och 70-talens politiska radikalisering. Unga människor sökte sig till journalistiken då eftersom de brann för frågor som även den tidens vänsterrörelse brann för. I dag sitter många av dessa personer som chefer på Public Service-institutionerna. Detta har präglat kulturen hos dessa bolag, precis som den välkände SVT-journalisten Janne Josefsson också har varit inne på och som han har fått stark kritik för.

Tvångsfinansieringen av Public Service ser Olin som ett stort problem som cementerar SVT:s och SR:s vänstervridning. När man inte behöver bry sig om vad konsumenterna tycker och de tvingas betala för utbudet vare sig de vill eller inte finns inga incitament att bättra sig.

Olin ser ändå försiktigt hoppfullt på framtiden och menar att SVT och SR på sikt ändå kommer att tvingas lyssna på den allmänna opinionen och att det redan finns vissa tecken i verksamheten i den riktningen. Han pekar på att medieutbudet idag ser annorlunda ut än för 20 år sedan. Han nämner inga aktörer specifikt men de alltmer tongivande alternativmedieaktörerna har utmanat och ruskat om public service och annan mainstream-media.

Osund konkurrens med marknaden

En annan kritik mot Public Service är att man imiterar de kommersiella medierna med ett stort underhållningsutbud för att knyta till sig tittare och lyssnare som man sedan kan påverka med sin politiska bevakning. Olin anser i likhet med många andra att detta är något som SVT och SR måste tvingas upphöra med. Om Public Service ska vara skattefinansierad bör den ägna sig åt sådant som marknaden inte klarar.

Fokus som beställt Novus-undersökningen har sökt SVT:s vd Hanna Stjärne som dock meddelat att hon inte vill prata med tidskriften. I ett mejl hon låtit pressavdelningen skicka slår hon ifrån sig kritiken och hävdar att SVT enligt SOM-undersökningen har ett sammantaget mycket högt förtroende på 77 procent.

Samtidigt anger siffran att nästan var fjärde svensk inte har förtroende för SVT. De samhällsvetenskapliga institutionerna vid Göteborgs universitet där SOM-institutet ingår har också pekats ut som infiltrerade av vänstern på samma sätt som Public Service. Kritiker menar därför att siffrorna i undersökningar av det här slaget därifrån behöver tas med en ordentlig nypa salt.