Det var sovjetiska oljepengar från den kommunistiske diktatorn och massmördaren Josef Stalin som finansierade Vänsterpartiets köp av den byggnad på Kungsgatan i centrala Stockholm – idag värderad till 100 miljoner kronor – där man fortfarande har sitt partihögkvarter. Företaget Naftasyndikat, som fungerade som bulvan i sammanhanget, fungerade också som täckmantel för vänsterpartistiskt spioneri i Sverige för Moskvas räkning. Uppgifterna framförs i en ny bok av L-riksdagsledamoten Fredrik Malm.
Det var 1937 som Vänsterpartiet – som då hette Sverige kommunistiska parti, SKP – köpte huset få Kungsgatan 84. En central figur i det köpet och andra verksamheter ägnade att bana väg för en Sovjettrogen kommunistisk diktatur i Sverige var Malms morfars far, den övertygade kommunisten Einar Kruse.
Kruse grundade 1928 Aktiebolaget Naftasyndikat som importerade sovjetisk olja till Sverige, en verksamhet som Malm med stöd i handlingar från Säkerhetspolisen arkiv hävdar var ett sätt att överföra pengar från Stalin-regimen till det svenska kommunistpartiet. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet har skrivit förord till den nyutkomna boken och säger i en kommentar till vänsterliberala Dagens Nyheter (betalartikel 20-02-04) att Malms genomlysning av Naftasyndikat och Vänsterpartiet avslöjar likheter med hur Sovjetregimen etablerade andra bulvanverksamheter i Europa.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Det är slående likt andra fall med sovjetisk och rysk verksamhet via olika former av bulvanföretag. Man etablerar en närvaro utan att det går att sätta fingret på att det handlar om spionage och undergrävande verksamhet utifrån.
Som AB Naftasyndikats ekonomidirektör byggde Kruse upp ett nätverk med flera hundra bensinstationer runtom i landet som bemannades med kommunister från Vänsterpartiet och vars egentliga syfte var att bedriva underrättelseverksamhet för Sovjets räkning. De utländska “inspektörer” som regelbundet besökte dessa stationer var i själva verket sovjetiska agenter.
AB Naftasyndikat slussade också in stora summor pengar i kommunistiska tidningar som Ny dag och Norrskensflamman genom att flitigt köpa annonser i dessa.
I Säpos akt om Kruse står bland annat att ”vid penningbrist i kommunistpartiet tillhandahåller Kruse pengar som komma från Moskva med kurirer” och att Kruse ”tillhör kontrollkommissionen för kommunistpartiet i Sverige och tillhandahåller, enligt uppgift, nämnda partis penningar, som i regel hitbefordras från Moskva genom kurirer”.
1937 såldes AB Naftasyndikat varefter nyckelpersonen Einar Kruse utnämndes till ekonomiskt ansvarig för Vänsterpartiet. Strax efter försäljningen köpte partiet högkvarteret på Kungsgatan i Stockholm för 625 000 kronor, vilket motsvarar drygt 18 miljoner kronor i dagens penningvärde.
Enligt Malm finns ingen annan förklaring till hur det fattiga Vänsterpartiet kunde finansiera den affären än att det gjordes med pengar från avvecklade Sovjetkontrollerade bulvanföretaget AB Naftasyndikat. I 2019 års taxering är fastigheten värderad till 85 miljoner kronor och marknadsvärdet runt 100 miljoner kronor.
Misstankar om att pengarna för att köpa byggnaden kom från Stalin-regimen har framförts tidigare men uppgifterna styrks nu ytterligare genom det som Malm grävt fram i Säkerhetspolisens arkiv som på senare tid blivit mer tillgängligt och öppet för den här sortens politikhistoriska forskning.
Einar Kruse ska bakom kulisserna och i kraft av sin uppbackning från Sovjet ha haft en sådan maktställning inom Vänsterpartiet i Sverige att han pekats ut som den “verklige ledaren för Sveriges kommunistiska parti”. Han hyllades av partiet när han gick i pension 1958 och man har inte i efterhand reviderat sin inställning till den forne skuggkardinalen och dennes instrumentella roll i att etablera Vänsterpartiet i Sverige som en Sovjetstyrd marionettorganisation.
Dagens Nyheter skriver i samband med att man uppmärksammar Fredrik Malms bok att man sökt Vänsterpartiet men att pressekreterare Tommy Gabrielsson avböjt att i nuläget kommentera de för partiet graverande uppgifterna.
