Det militäravtal som regeringen slöt med USA i onsdags innehåller inget förbud mot kärnvapen på svensk mark. Norge har tidigare slutit ett liknande avtal, vilket innehåller en kärnvapenklausul.
– Det är svensk praxis, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Det var natten till onsdagen svensk tid som försvarsminister Pål Jonson besökte Washington för att skriva under ett ”avtal om försvarssamarbete”, även kallat defence cooperation agreement (DCA). Avtalet som ska gälla i tio år skrevs för Bidenregeringens räkning under av försvarsminister Lloyd J. Austin III.

Ett liknande avtal trädde i juni förra året i kraft mellan USA och Norge. Det avtalet innehåller emellertid, på tre ställen, klausuler om att ”ingenting i detta avtal förändrar norsk politik avseende stationering av utländska styrkor på norskt territorium och lagring eller utplacering av kärnvapen på norskt territorium.”

”Svensk praxis”

Försvarsminister Pål Jonson (M) försvarar det svenska militäravtalet med USA, som alltså inte utesluter kärnvapen på svensk mark.

– Det är svensk praxis, säger han till statstelevisionen.

– Mig veterligen gör det inte heller det i det danska eller finska avtalet, påstår han.

Vare sig Danmark eller Finland har emellertid den typ av militäravtal med USA som Sverige och tidigare även Norge skrivit under. Åtminstone inte ännu.

Danmark inledde visserligen förhandlingar om DCA i februari förra året, en dryg vecka innan Rysslands invasion av Ukraina och nästan ett år innan Sverige började förhandla om samma sak. Men hittills har inget avtal skrivits på. Enligt dansk media väntas dock ett avtal vara färdigt ”inom kort”.

Finland började förhandla om ett militäravtal i april i år. Fem förhandlingsrundor har hållits, bland annat på USA:s ambassad i Helsingfors. Enligt finsk statsmedia kommer Finland skriva på ett avtal veckan innan jul.

LÄS ÄVEN: Regeringen sluter militäravtal med USA – får använda svenska baser