Utbildningsministern ljög om vad SD röstade på i Riksdagen

Utbildningsminister Anna Ekström (S) skrev i tisdags eftermiddag anklagande mot SD att de “röstat nej” till ett av regeringens lagförslag vid namnet “Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden”. Men Ekströms påstående stämmer inte. Istället röstade SD på ett ändringsförslag från M, KD och L som accepterade regeringens lagförslag, men ville se mindre ändringar.

Det var lite efter kl 17 den 10 november som Ekström tweetade ut anklagelsen:

Vad vi ser i röstningsprotokollet är att vänsterpartierna röstade ja till regeringens lagförslag. Men antingen förstår inte Ekström hur Riksdagens omröstningar sker, eller så ljuger hon medvetet. För i protokollet, som även kan ses på Riksdagens hemsida, står det “utskottets förslag mot reservation 1 (M, L, KD)”. För att veta vad SD och de andra egentligen röstade på måste man först titta på reservationen.

Nej inte alltid ett nej

Ett “nej” är med inte automatiskt ett nej till lagförslaget i sin helhet. För att veta om det är ett rakt avslag eller något annat som det yrkas på, till exempel förändringar i lagförslaget, måste man läsa reservationen. Det verkar inte Ekström ha gjort. Men den är mycket lätt att hitta.

När ett lagförslag från regeringen, i lagstiftningstermer kallad proposition, lämnas till Riksdagen för att där behandlas, kallas den behandlingen ett “betänkande”. I detta betänkande, med namn Finansutskottets betänkande 2017/18:FiU43, framgår den reservation som alltså M, SD, L och KD röstade på. I den står det inledningsvis följande:

Vi är positiva till att regeringen nu lämnat förslag på en ägar- och ledningsprövning. Förslaget saknar dock vissa centrala delar.

Alltså, i stort är partierna som röstade “nej” positiva till förslaget. Läser man vidare framgår det dessutom att deras förslag är ett ändringsförslag, alltså, man vill anta lagförslaget men göra vissa justeringar. De vill att regeringen återkommer:

med förslag om att flytta tillstånds- och tillsynsansvaret för fristående förskolor och fritidshem från kommunerna till Skolinspektionen.

samt bör:

vidta åtgärder för att minska handläggningstiderna och säkerställa att de nya reglerna inte leder till ytterligare förseningar av tillståndsärenden

I reservationen skriver det även uttryckligen följande:

Vi tillstyrker delvis regeringens proposition 2017/18:158 med de ändringar
utskottet föreslår under punkt 1 och motion 2017/18:4111 yrkandena 3 och 4

Kolumnerna “ja” eller “nej” i ett röstningsförfarande betyder alltså inte ja eller nej, utan de är helt enkelt ett praktiskt sätt att i ett röstningsförfarande välja mellan två olika förslag. “Ja” betyder att man vill anta ett visst förslag, “nej” betyder att man vill anta ett annat förslag, som i sig kan innebära avslag i sin helhet eller förändringar gentemot det andra förslaget.

Ekströms påstående är falskt

Det kan därmed konstateras att Ekströms påstående i hennes tweet inte stämmer. Varken SD, eller för den delen M, KD eller L, röstade nej till att “olämpliga och kriminella personer” ska få driva skolor. Det som dessa partier sa var istället något så oskyldigt som att de ville flytta tillstånds- och tillsynsansvaret til Skolinspektionen samt att minska handläggningstider.

Utöver det röstades regeringen ner av M, KD, C, L och SD gällande två andra förslag nämligen att de ville se “likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer” samt att “tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig“.

Detta är med andra ord långt ifrån det som Ekström påstod i sin tweet.

Vi har sökt Anna Ekström (S) genom hennes pressekreterare som inte visste vad Ekström menade med henne tweet utan bad om att få återkomma i ärendet per mail.

Uppdatering: Ekströms pressekreterare Anja Lindberg Sundberg inkom per mail med följande svar:

I riksdagen yrkade Sverigedemokraterna avslag på regeringens proposition. Om SD:s förslag hade vunnit omröstningen hade lagen inte ändrats, och ägar- och ledningsprövningen hade inte införts.”

Oscar Sjöstedt (SD), ledamot i finansutskottet tycker dock Sundsbergs svar haltar.

– Jag tycker det resonemanget haltar påtagligt. Motionen tar ju upp det och uppdrar åt regeringen att återkomma med ändringar. Dessutom skulle själva prövningen bli mer rättssäker om den ligger på myndighetsnivå istället för att varje enskild kommun själv äger frågan.

Han hänvisar samtidigt till en annan SD-motion “på motsvarande tema, vid samma tidpunkt” där SD bland annat skriver att “myndigheten ska vid en ansökan granska bl.a. verksamhetsplan, ekonomisk plan, lämpligheten hos ledning och i förekommande fall styrelse”.

– Det får väl rimligen tolkas som att dom inte ska va kriminella, pedofiler, nazister eller vad mer… blir ju nästan ohållbart om man måste exemplifiera allting explicit, avslutar Sjöstedt.

Tycker du denna granskning var intressant? Stötta då Samnytt med en donation! Utan ditt stöd kan vi inte fortsätta. Klicka HÄR för mer info om hur du kan hjälpa.