Som Samnytt tidigare rapporterat släpptes de kvinnliga jihadisterna, som nyligen välkomnades till Sverige av utrikesdepartementet, på fri fot efter ankomst. Två av dem är fortsatt misstänkta för krigsbrott. De förhördes kort och fick sedan fri lejd in i landet.

Kvinnorna har tillhört kärnan av den muslimska terrorsekten IS. De stannade när sista fästet föll och greps av kurdiska styrkor. Nu lever de fritt i Sverige på skattebetalarnas bekostnad.

Enligt UD är det Sveriges ansvar att ta hand om både dem och deras barn, varav flera aldrig tidigare satt en fot på svensk mark. En av kvinnorna misstänks för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Hon sattes på ett tåg mot Göteborg med ett nummer till en socialjour i handen medan hennes barn omhändertogs av myndigheterna.

Det kurdiska självstyret i Syrien vill att Sverige ska ställa de som återvänt till Sverige inför rätta. Många av dem misstänks ha deltagit i krigsbrott.

Sammanlagt 300 personer lämnade Sverige för att föra jihad, muslimskt heligt krig, i Syrien med IS. Av dem har drygt hälften kommit tillbaka och rör sig fritt i samhället. Vissa har aldrig ens förhörts om sin tid i den muslimska terrorsekten.

LÄS ÄVEN: Krigsbrottsmisstänkta IS-kvinnor släppta på fri fot

“Svenska medborgare kan bli nästa offer”

När kurdernas Sverigerepresentant Shiyar Ali, får höra om hur lätt svenska myndigheter tar på sina medborgares säkerhet tar han sig för pannan.

– Det är ett svek mot allt vi gjort. Det är svenska medborgare som kan bli nästa offer, säger han till SVT.

Ali berättar att han har träffat de IS-kvinnor som nyligen kom till Sverige, i lägren i nordöstra Syrien. Enligt honom utgör de fortfarande ett hot.

– Flera av dem är fortfarande radikala. Det är tydligt att de har kvar ideologin. De uttrycker sig som att vi inte är muslimer utan otrogna. Mot bakgrund av hur vårt folk mördats och plågats av IS var det jobbigt att träffa dem och höra att flera av dem fortfarande tror på den ideologin.

Att kvinnorna nu går fria i Sverige tycker han är både tragiskt och oansvarigt.

– Vem ska stå till svars om de gör något eller om det händer något? Vem?, frågar Ali och betonar att det handlar om farliga individer.

LÄS ÄVEN: VITTNESMÅL: IS-kvinnor i lagret al-Hol fortsätter mörda

Tvingade sina söner att bli barnsoldater

En kvinna, som själv tog sig tillbaka till Sverige, är misstänkt för krigsbrott och har även berättat om att hon mördat med IS. Efter förhör med polisens nationella operativa avdelning (NOA) släpptes hon fri. Idag är hon emellertid dömd till rättspsykiatrisk vård sedan hon mordhotat en skötare på en psykiatrisk avdelning.

En annan kvinna tog med sina två barn till Syrien, där hon satte dem i träningsläger för att bli barnsoldater i IS. Sönerna dog i strid 18 och 14 år gamla. Kvinnan är misstänkt för både tvångsgifte och krigsbrott men rör sig helt fritt i Sverige, uppger SVT.

Förutom dessa finns alltså cirka 150 personer till som återvänt efter att ha rest till Syrien för att gå med i IS. Vilka av dem som utgör ett hot är omöjligt att veta. Från flera håll höjs därför röster för att myndigheterna ska redovisa hur man hanterat alla dessa jihadister som hittills återvänt från Syrien.

LÄS ÄVEN: UD flyger IS-kvinnor till Sverige

“Sekretessbelagda uppgifter”

Men på socialtjänsten ligger locket på. Allt döljs bakom sekretess så att allmänheten inte kan få insikt i var terrorkvinnorna finns eller vad de gör. Inte ens om kvinnorna har avradikaliserats sedan sin hemkomst vill socialtjänsten kommentera, skriver SVT. Terroristernas integritet väger tyngre.

Under en kort intervju med Ing-Marie Larsson, socialchef för Göteborgs Stad, hänvisar hon om och om igen till sekretess. Det enda hon egentligen talar om är att socialtjänsten välkomnar dessa människor så snart de landat.

– Det är ju så att om man kommer från krigshärjade områden och inte har någon folkbokföringsadress och ansöker om stöd från socialtjänsten, så tar socialtjänsten vid i det ögonblick man stiger ner på svensk mark, säger Ing-Marie Larsson, talesperson för socialförvaltningen Göteborg.

På reporterns fråga om hur medborgarna ska tänka kring detta svarar Larsson att: “Det handlar om sekretessbelagda uppgifter”.