➤ Enligt en studie som tidningen Science uppmärksammat skulle de förmodade positiva effekterna i form av minskade växthusgaser och andra miljövinster vara små, om inte rentav negativa.

Att producera fyra hamburgarköttbitar kräver enligt artikeln 25 kilo djurmat, 25 kvadratmeter land och omkring 220 liter vatten. Den sortens statistik har övertygat vissa forskare och miljöaktivister att mindre köttätande kan ha stor inverkan på koldioxidutsläppen. Men enligt en ny studie i USA skulle 320 miljoner hypotetiska veganer i USA endast reducera växthusgaser från jordbruket med omkring 28 procent, långt mindre än vad köttindustrin står för. Författarna menar även att ett sådant skifte också skulle leda till brister i viktiga näringsämnen, däribland kalcium och olika vitaminer.

Ökat jordbruksavfall och artificiella gödningsmedel
”Vår logik var att börja med det extrema scenariot och jobba oss bakåt därifrån”, berättar Robin White, studiens huvudförfattare och djurforskare vid Virginia Polytechnic Institute and State University i Blacksburg. Hon och djurforskaren Mary Beth Hall, från USA:s Department of Agriculture’s Dairy Forage Research Center i Madison, började med att uppskatta effekten av att göra om all mark som idag används för köttindustrin till åkermark för matproduktion.

Det skulle öka jordbruksavfallet – majsstjälkar, potatisrester och andra oätliga delar som idag ges till djuren – och eliminera djuren som idag äter mycket av de resterna. Att bränna jordbruksavfallet skulle öka kolet i atmosfären med runt två miljoner ton. Behovet av gödningsmedel skulle också öka eftersom det naturliga gödslet skulle försvinna. Då måste artificiellt gödningsmedel produceras vilket adderar ytterligare 23 miljoner ton av växthusgaser varje år.

Problem med näringsinnehållet
Köttindustrin står för 49 procent av jordbruksutsläppen i USA idag men en vegansk nation skulle eliminera långt mindre än det. De årliga utsläppen skulle minska från 623 till 446 miljoner ton, enligt rapporten som publicerades i the Proceedings of the National Academy of Sciences.

När forskarna tittade på näringsinnehållet i de grödor som nu produceras kom de även fram till att ett endast växtbaserat system inte skulle klara av att möta USA:s befolknings behov av kalcium, vitamin A och B₁₂ och några viktiga fettsyror. ”Med en noggrant balanserad kost kan man få i sig allt viktigt näringsinnehåll med en vegetarisk diet”, säger White, ”men den typ av mat som verkar göra det producerar vi inte tillräckligt av för att göra det hållbart för hela populationen”.

Kritik mot studien
Vissa forskare kritiserar studiens antaganden, exempelvis att produktionen av frukt och grönsaker inte skulle utgöra större andel av måltiden i ett rent växtbaserat system.
”Vi kan få en bättre näringsprofil om vi strukturerar om hur vi använder marken”, noterade Joan Sabate, dietist vid Loma Linda University i Californien.

Mario Herrero, jordbruksforskare vid the Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation i St. Lucia, Australia, tror också att forskarnas uppskattning av reduktionerna i växthusgaser kan vara för låga, eftersom studien inte tar hänsyn till hur en djurfri kost skulle påverka importen, som utgör en stor del av den amerikanska köttmarknaden. Om USA slutade importera kött skulle det kunna leda till en minskning av växthusgaser i de länderna som producerar köttet, till exempel Brasilien, menar han. ”Hela bilden av att göra något sånt här är knappast kartlagd”, säger Herrero, ”men denna studie är ett tappert försök”.