Eritreaner som vägrar göra lumpen eller ”nationaltjänst” som det kallas måste få flyktingstatus i Sverige enligt förvaltningsrätten i Luleå. Om eritreaner som vill ha asyl som militärtjänstvägrare kan bevisas ha fått frisedel eller redan ha genomfört nationaltjänst kan asyl däremot nekas.
En kvinna från Eritrea har sökt asyl i Sverige med de anförda skälen att hon lämnat Eritrea illegalt och vägrat fullfölja sin militärtjänst. Efter att Migrationsverket bestämt att hon skulle utvisas överklagade hon beslutet till migrationsdomstol.
Får stanna då hon är ”ung och frisk”
Migrationsdomstolen i Luleå skriver att det inte finns några ”indikationer” på att kvinnan fått frisedel eller redan fullgjort sin militärtjänstgöring. Domstolen förklarar att den anser att alla eritreaner som undanhåller sig från nationaltjänstgöring förtjänar att betraktas som konventionsflyktingar:
Migrationsdomstolen kan inledningsvis konstatera att A, enligt landinformationen i målet, är i ålder för nationaltjänstgöring i Eritrea. Hon är vidare en ung och frisk kvinna. Det finns i målet inga indikationer på att hon på något sätt skulle vara undantagen från att genomföra nationaltjänsten eller att denna skulle vara slutförd för hennes del. Mot bakgrund av det sagda indikerar dessa omständigheter i sig att hon vid ett återvändande till Eritrea är aktuell för nationaltjänstgöring.
I målet är ostridigt att en eritrean som gör sannolikt att hen lämnat Eritrea illegalt och/eller undanhållit sig från nationaltjänstgöring riskerar flyktinggrundande behandling vid ett återvändande.
Domstolen tillägger att den ”sammantaget bedömer” att kvinnan lämnat Eritrea illegalt vilket kan ha bidragit till asylbeslutet.
De som fattade det enhälliga domslutet med målnummer UM 1805-21 var rådmannen Sara Larsson Nyberg och nämndemännen Bengt-Olov Innala (S), Elisabeth Bramfeldt Lestander (V) och Niclas Sjöö (SJVP).
Domen kan laddas ned och läsas i sin helhet HÄR.
Fakta om Eritrea
Det är högst oklart hur många medborgare Eritrea har och vilka krav på bevisat medborgarskap Migrationsverket och migrationsdomstolarna ställer för att personer ska accepteras som eritreaner. År 2021 invandrade 2 873 eritreaner till Sverige.
Den kommunistiska utbrytarstaten från Etiopien och dess revolutionära armé hyllades länge av den politiska vänstern i Sverige. Idag menar samma politiker att vägran att göra militärtjänst i samma armé ska utgöra grund för asyl i Sverige.
LÄS ÄVEN: Syrisk militärtjänstgöring nu generell grund för skydd i Sverige
