Den till SR och SVT kopplade vänsterpolitiskt profilerade komikern Soran Ismails karriär fick 2017 ett abrupt slut efter att flera kvinnor anklagat honom för våldtäkt och sexuella trakasserier. Nu vill han göra comeback och får draghjälp av SVT som producerat en två avsnitt lång dokumentär där komikern får tala ut. Initiativet har mötts av bred kritik.

Dokumentären med namnet “Persona non grata” som SVT, till en okänd kostnad för skattebetalarna, har beställt har fått omfattande negativ uppmärksamhet. Eftersom endast Soran själv bereds utrymme i dokumentären menar man att den utgör ett grovt övertramp av den opartiskhet som SVT som public service-aktör har att iaktta.

Feministprofil om Soran: “Förebild för killar”

Soran anmäldes för en rad sexuella trakasserier och även två våldtäkter. Vid ett tillfälle ska han enligt den anmälande kvinnan ha tvingat in sitt kön i hennes mun och samtidigt kallat henne för “hora”. Trakasserierna har bland annat bestått i att han skickat önskade bilder och filmer till kvinnor där han onanerar.

Ismails hade tidigare profilerat sig som feminist och fått beröm av vänsterfeminister som Kakan Hermansson för att vara “en av få män som förstår förtrycket av kvinnor”, som “tar ansvar” och “är en bra förebild för killar”.

Har kopplingar till statsmedia

Etiska invändningar har rests beträffande lämpligheten i att bereda en person som enligt ett flertal kvinnor är en sexuell förövare utrymme att oemotsagd rentvå sig och berätta om sina känslor. Man frågar sig också om det i motivet för SVT – mot bakgrund av att Ismail har starka och mångåriga kopplingar till både statstelevisionen och statsradion – funnits ett egenintresse bakom initiativet.

Ansvariga på SVT försvarar initiativet med att det ska ses som en del i uppgörelsen med #metoo-inkvisitionens drevjournalistik där Soran kan ses som ett offer. Detta genom att brottsutredningarna mot honom i brist på tillräcklig bevisning inte lett fram till någon rättegång eller fällande dom och att han därför i juridisk mening är oskyldg.

Samtidigt säger sig programmakarna ha varit ointresserade av att ta upp skuldfrågan. Det man i stället velat göra ett program om är hur Soran mått psykiskt under den här tiden som han inte kunnat vara verksam som komiker, hur han har drabbats som människa, i sitt jobb och som politisk aktivist.

Ljög om att kvinnorna inte ville medverka

SVT hävdar vidare att orsaken till att bara Sorans version av händelserna ges utrymme i den långa dokumentären är att att ingen av de kvinnor som anmälde honom för våldtäkt och sexuella trakasserier velat medverka i programmet. Detta visar sig inte stämma.

Det framkommer nu att SVT bara fått nej från en av kvinnorna. De övriga har man inte fått tag i.

Det framgår också av mejlkonversation mellan programmakarna och den kvinna som avböjt att medverka samt hennes advokat att SVT inte gärna ville ha med kvinnorna. Detta med hänvisning till att programmet då skulle behöva ta upp skuldfrågan på ett annat sätt, något man alltså inte ville. Det var ett av skälen till att kvinnan tackade nej.

“Det är så smutsigt”

– Till mig sa de att de inte ska pröva skuldfrågan utan bara skildra vad som hände efteråt, säger kvinnan i en intervju med Veckorevyn där hon också efter att ha sett det kritiserade programmet vinklats säger sig vara glad över att hon tog det beslutet.

– Det är så smutsigt. Främst sade jag nej för att jag tidigt kände att det här skulle handla om Sorans agenda, och inte vara kritiskt mot honom.

“Extremt oetiskt”

En person som i stället bjöds in av SVT att medverka var den vänsterradikala opinionsjournalisten Kajsa Ekis Ekman. Hon är kritisk till hur dokumentären kom att utformas och kallar det i en kommentar i sociala medier för “extremt oetiskt”. Hon skriver:

SVT ville göra en dokumentär om honom och jag sa att de måste ha med offerperspektivet. Det är extremt oetiskt att göra en dokumentär om sexualbrott utan att ta med offrens röster.

Ekis Ekman berättar att programmakarna av henne fått kontaktuppgifter till ytterligare två av de kvinnor som anmält Soran för sexbrott men att dessa aldrig fått någon fråga om att medverka i dokumentären.

”Jag gav i alla fall deras nummer till två av offren som ringde upp SVT. Vid inget tillfälle ombads de vara med i dokumentären. “Tvärtom sa SVT att de inte ville ha med offrens röster”, skriver Ekis Ekman i det kritiska inlägget.

Programredaktören håller inte med

Jorun Collin som fungerat som redaktör för programmet erkänner, konfronterad med uppgifterna, att man bara haft kontakt med en kvinna men menar att den sökning man säger sig ha gjort av andra anmälande kvinnor via deras advokater räcker för att kunna avfärda kritiken om hur programmet blev.

Collin försvarar sig också mot Kajsa Ekis Ekman med att man inför hennes medverkan förklarat att dokumentären inte skulle handla om huruvida Soran är en sexuell förövare eller inte, utan om det “limbo” han hamnat i som en följd av anmälningarna, brottsutredningarna och medieuppmärksamheten.

– Vi har varit väldigt tydliga med henne från början om att det här inte är ett granskande reportage om vad som egentligen hände. Utan det skildrar limbot som Soran Ismail har hamnat i, förklarar Collin för SVT.

SVT:s beställare avvisar kritiken

Hon får uppbackning av Helena Olsson, programbeställare på SVT, som inte heller hon tycker dokumentären är oetisk bara därför att man ignorerat de berörda kvinnorna och skuldfrågan och gjort ett inkännande program om hur den utpekade förövaren mår.

Hur offren mår och har reagerat på dokumentären menar Olsson är ointressant “ur ett publicistiskt perspektiv”. Det menar hon inte är SVT:s bord utan “en helt annan sak”. Statstelevisionens uppgift har inte varit att ha “ett mänskligt perspektiv” på de presumtiva brottsoffren, utan bara på den påstådda förövaren.

I dokumentären medger Soran att han är en sexmissbrukare som ständigt måste få bekräftelse genom att ligga med så många som möjligt. Han säger också att han i efterhand kan förstå att kvinnorna inte uppfattat de sexuella handlingar han utsatt dem för som ömsesidigt samtyckta till men hävdar att så som han själv upplevt händelserna är de inte att betrakta som våldtäkt och sexuella trakasserier.

Berättade i stödgrupp att hon blivit våldtagen – fälldes för förtal

En av de kvinnor som anmält Ismail för våldtäkt berättade om upplevelsen i en stödgrupp för utsatta kvinnor på Facebook. För detta åtalades hon och fälldes för förtal. Trots att gruppen var sluten menade domstolen att påståendet fått tillräcklig spridning för att utgöra förtal i lagens mening.

Huruvida det kvinnan påstår är sant eller inte är inte relevant i bedömningen. Men att Ismail inte har kunnat fällas för våldtäkt innebär att kvinnan inte får framställa sin version av det inträffade som sann.

I ett parallellt fall fälldes journalisten Cissi Wallin för förtal när hon fortsatte att hävda att hon blivit våldtagen av journalistkollegan Fredrik Virtanen efter att brottsutredningen lagts ned.

LÄS MER: Komikern Soran Ismail anklagas för flera våldtäkter och sexuella ofredanden