Igår den 1 augusti trädde nya regler ikraft om skärpt tjänstemannansvar. Det handlar om ett nytt brott för tjänstemän och politiker som medvetet missbrukar sin offentliga ställning. Förslaget gick igenom men med minsta möjliga marginal efter att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet gemensamt röstat nej till den centrala delen av reformen.

Riksdagsdebatten och den efterföljand voteringen skeede 15 juni, men lagen trädde ikraft igår, den 1 augusti. Den nya brottsrubriceringen ”missbruk av offentlig ställning” ska göra det möjligt att straffa personer som använder en offentlig tjänst eller ett offentligt uppdrag för att gynna sig själva eller andra, eller för att otillbörligt missgynna någon.

Enligt det betänkande som riksdagen antagit omfattas både offentliganställda och förtroendevalda politiker.

Ska täppa till luckor i lagen

För att någon ska kunna dömas krävs att personen uppsåtligen, och i strid med lag eller annan författning, vidtar eller underlåter att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån. Det kan även handla om att gynna någon annan eller att otillbörligt missgynna en person.

Det vanliga brottet kan ge böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning blir straffet fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.

Syftet är bland annat att komma åt fall som inte omfattas av dagens regler om tjänstefel, eftersom dessa normalt kräver att gärningen har samband med myndighetsutövning. Det kan exempelvis handla om att en tjänsteman eller politiker medvetet gynnar en vän eller närstående vid en offentlig upphandling, läcker sekretessbelagda uppgifter eller missbrukar bidrag och skattemedel.

Riksdagen beslutade samtidigt att höja minimistraffet för grovt tjänstefel från sex månaders till ett år och sex månaders fängelse.

Miljöpartiet ville avslå hela propositionen

Miljöpartiet gick längst i sitt motstånd och reserverade sig för att hela regeringens proposition skulle avslås. Samtliga 18 närvarande MP-ledamöter röstade för partiets avslagsförslag.

Övriga riksdagspartier röstade för att propositionen skulle behandlas vidare, med undantag för en ledamot från Vänsterpartiet och tre partilösa ledamöter. Omröstningen slutade med 323 röster mot 22.

MP motiverade sitt motstånd med att bestämmelsen var för bred och otydlig. Partiet hänvisade även till varningar från fackförbunden TCO och Saco om att ett utökat straffansvar skulle kunna göra tjänstemän räddare för att fatta beslut och skapa en mer defensiv kultur inom offentlig verksamhet.

Vänsterblocket röstade gemensamt nej

I den avgörande omröstningen om det nya brottet ”missbruk av offentlig ställning” röstade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet gemensamt nej.

Sammanlagt röstade 172 ledamöter emot och 174 för. Förslaget gick därmed igenom med endast två rösters övervikt. SD, M, KD och L röstade enhälligt för. Bland de partilösa ledamöterna röstade tre för och fyra emot.

Socialdemokraterna hävdade under riksdagsdebatten att lagen riskerar att leda till mer byråkrati och göra tjänstemän och kommun- och regionpolitiker mer försiktiga. Partiet menade att insatserna i stället borde riktas mot kriminella aktörer som försöker infiltrera offentlig verksamhet.

Centerpartiet kallade förslaget ”symbolpolitik” och varnade för att det kunde skapa fler problem än det löser. Vänsterpartiet motsatte sig också införandet av de nya brotten och krävde åtminstone ett undantag när ett så kallat tvingande samhällsintresse står på spel.

Trots motståndet från S, V, C och MP antogs lagen. Från den 1 augusti kan därmed både tjänstemän och förtroendevalda politiker dömas om de uppsåtligen missbrukar sin offentliga ställning.