En ny statistisk analys från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att läsförmågan skiljer sig kraftigt beroende på både bakgrund och bostadsområde. Resultaten pekar på omfattande brister i grundläggande läsfärdigheter bland utrikes födda i områden som myndigheten beskriver som präglade av stora socioekonomiska utmaningar.

Enligt SCB:s rapport Färdigheter och arbete bland utrikes födda har omkring hälften av de utrikes födda som bor i sådana områden bristande läsförståelse.

LÄS ÄVEN: SFI-lärare: Nästan ingen lågutbildad invandrare lär sig svenska

Med bristande färdigheter avses nivå 1 eller lägre i PIAAC:s kunskapsskala, vilket motsvarar resultat under 226 poäng. På denna nivå har individer svårt att förstå och tolka enklare texter i vardags- och arbetslivet.

LÄS ÄVEN: Bara svenska barn i SVT-inslag om minskad läsförståelse

Skillnaderna i läsfärdigheter mellan olika typer av bostadsområden är tydliga. Bland utrikes födda som bor i områden med vad myndigheten beskriver som stora socioekonomiska utmaningar – det vill säga invandrardominerade områden – har omkring hälften bristande läsfärdigheter.

Faksimil SCB

SCB anger att skillnaderna i genomsnittliga färdigheter mellan bostadsområden till stor del hänger samman med demografiska faktorer, såsom utbildningsnivå, vistelsetid i Sverige, utländsk bakgrund och födelselandets utvecklingsnivå.

PIAAC 2023 visar även att utrikes födda generellt har lägre läs- och räknefärdigheter än personer födda i Sverige. Skillnaderna gäller både genomsnittliga resultat och spridningen i färdigheter. Bland utrikes födda är variationen större, vilket innebär att gruppen rymmer både personer med mycket låga och med höga resultat.

LÄS ÄVEN: Dialogtolkar ska få ”utlandsfödda svenskar” att förstå Sverige

SCB:s analys visar att färdigheterna i genomsnitt förbättras med fler år i Sverige, men att betydande skillnader kvarstår. Även efter lång vistelsetid uppvisar delar av den utrikes födda befolkningen låga resultat, särskilt i så kallade utsatta områden.

SCB:s undersökning omfattar personer i åldern 16–65 år och utgör ett av de mest omfattande internationella jämförelsematerialen för vuxnas grundläggande färdigheter.

Den som vill ta del av hela rapporten från SCB hittar filen från HÄR.

Kostnader för tolkar skenar

Det är samtidigt väldokumenterat att tolkbehovet i Sverige har rusat i taket och kostar skattebetalarna flera miljarder kronor. År 2024 visade en granskning i samtliga landets regioner att kostnaderna för tolkar har exploderat med en fördubbling bara det senaste decenniet och uppgick till nära 8 miljarder kronor för perioden.

LÄS ÄVEN: Så mycket kostar tolkar i vården för skattebetalarna