Görs inget kommer 62 miljarder att fattas fram till 2022 bara för kommunernas och landstingens ekonomi.

– Vi kan inte fortsätta som i dag, så är det. Då ökar gapet mellan intäkterna och kostnaderna med ungefär 20 miljarder per år, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), till Dagens samhälle.

Finansieringsgapet till en långsiktigt hållbar ekonomi ligger runt 80 miljarder – detta under en högkonjunktur.

Den största orsaken sägs vara en kraftigt ökad andel barn och äldre.

– På papperet är utmaningarna ännu större nu. Demografin ser betydligt tuffare ut än den gjorde då, säger Wallenskog och syftar på 1990-talets stålbad för kommunsektorn.

En annan orsak ska vara att kommuner och landsting länge har ökat resurserna till välfärden mer än vad demografin egentligen har krävt, detta på grund av att invånarna stadigt efterfrågar mer och bättre välfärd.

Utöver det demografiska trycket har kostnaderna ökat i genomsnitt en procent årligen vilket klarats med höjda skatteuttag och ökade statsbidrag.

Höjda skatter är dock inget alternativ då bland annat förslag om skattestopp redan föreslås.

– Det är inte rimligt med skattestopp. Men det är heller ingen som tror att skattehöjningar är någon bra lösning. Kommuner och landsting kommer att behöva hitta nya sätt att arbeta, digitalisera och bli effektivare, säger Annika Wallenskog.

– Är det rätt läge att lova nya reformer? Eller borde vi lägga fokus på att jobba på nya sätt? Frågan är om det går att rå på krafterna som bara vill ha mer.