2015 kulminerade migrantkrisen med 163 000 asylsökande som tog sig igenom hela Europa för att komma just hit med påstådda skyddsbehov. Nu har man granskat vad massinvandringen gjorde med Sveriges ekonomi.
Under oktober och november 2015 tog Sverige emot mer än 20 procent av alla asylsökande i EU, tre gånger fler än under årets första sex månader. Då antalet blev omkring 10 000 i veckan blev högsta prioritet tak över huvudet med beredskapsplatser. Den 12 november infördes inre gränskontroller mot andra EU-länder och den 24 november infördes tillfälliga uppehållstillstånd, skärpta asylregler och id-kontroller på bussar, tåg och båtar till Sverige.
I slutet av året var omkring 180 000 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem – mer än en fördubbling jämfört med året innan.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Studie: Så mycket kostar asylsökande Sverige
Konjunkturinstitutet har granskat de ekonomiska effekterna av flyktinginvandring i Sverige genom att väga inbetalda skatter mot offentliga kostnader som försörjningsstöd, familjebidrag och utbildningsinsatser. Analysen, som sträcker sig från 1983 till 2022, visar att denna typ av migration generellt har medfört en nettoförlust för statskassan. Nyanlända bidrar ofta lite i skatt initialt på grund av beroende av stöd och kostnadsfria program, vilket skapar en belastning under de första åren.
En miljon per individ
Även på längre sikt tenderar flyktingar att ha lägre sysselsättningsgrad och inkomster jämfört med andra grupper. Det dröjer i genomsnitt 15 år innan bidraget blir positivt, men sett över en livstid uppgår den genomsnittliga kostnaden till cirka en miljon kronor per individ, eller 25 000 kronor årligen. Detta inkluderar även utgifter relaterade till högre brottslighet bland utrikes födda, enligt data från Brottsförebyggande rådet.
Trots att vissa individer genererar överskott under arbetsåren räcker det sällan för att kompensera för de tidiga och sena faserna i livet.
Forskningschefen Thomas Eisensee sammanfattar för SvD: ”Våra beräkningar visar att flyktinginvandring, sett över perioden som helhet, innebär en omfördelning av resurser från inrikes födda och arbetskraftsinvandrare till flyktingar.”
BNP per capita minskade
En separat modell från ekonomer vid Riksbanken och Uppsala universitet undersöker effekterna av den stora asylvågen kring 2015, då 160 000 personer sökte skydd. Beräkningarna pekar på en minskning av BNP per capita med 1,5 procent under de inledande tre åren, en nedgång i sysselsättning med nästan två procent och en ökning av arbetslösheten med upp till 1,5 procentenheter. Detta kopplas till behovet av skattehöjningar för att täcka kostnaderna, vilket driver upp lönekrav och försvårar anställning för lågavlönade, inklusive både flyktingar och inrikes födda med begränsad utbildning.
På längre horisont kvarstår över hälften av dessa negativa effekter efter två decennier med en ökad statsskuld på tio procentenheter. Alternativ som nedskärningar i välfärden eller andra skattejusteringar nämns, men resultatet blir ändå en lägre BNP per capita. Forskningen visar dock inga betydande lönesänkningar för inhemska arbetare på grund av konkurrens.
Debatten kring åldrande befolkning lyfter fram att arbetskraftsinvandring, som i Norge och Danmark, kan vara effektivare än flyktingmottagning för att hantera så kallade demografiska utmaningar. Integrationens kvalitet spelar en stor roll; svag etablering kan hämma produktivitet, medan starkare insatser inom bristyrken ger kortsiktiga vinster.
Nettogivare
Positiva signaler syns nyligen: 2022 blev utrikes födda som helhet nettogivare till statskassan för första gången på 40 år, delvis tack vare färre flyktingar, bättre integration bland tidigare anlända och ökad kvalificerad invandring. Bland flyktingar i arbetsför ålder har trenden vänt till positivt sedan 2019.
Ekonom Karl Walentin betonar att humanitära aspekter väger tyngst: ”Skälen till varför vi tar emot flyktingar är främst humanitära. Det är viktigt att komma ihåg.”
Diskussioner om stramare politik framhålls som nödvändiga för bättre integration, utan att det behöver stå i konflikt med samhällsansvar.
Vinsten uteblev
2015 hävdade dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) att det skulle bli en vinst på sikt.
– Sverige ska ta emot, ge människor en prövning av sin asylrätt och har de sin rätt så ska de få stanna här. Det är självfallet så att om man får många som kommer till vårt land på en kort tid så är det just då en liten ansträngning. Ja! Då är det upp till oss att se till att dessa människor kommer i arbete och utbildning så snabbt som möjligt därför att de blir en förtjänst för samhället lite längre fram, sa han i SVT Agenda.
LÄS ÄVEN: Invandrare anser att återvandringsbidraget är för lågt: “1 miljon, då skulle det kanske gå”
