De fyra ”Visegradländerna” – Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien – kräver i ett gemensamt ställningstagande vetorätt för varje medlemsland att säga nej till centralt påtvingande migrantkvoter från Bryssel och rätten att kräva att beslut som är av ”strategiskt nationellt intresse” ska antas med konsensus. Den svenska regeringen vill att EU hotar Visegradländerna med indraget EU-stöd om de inte fogar sig.

Frågan om omfördelning av asylsökande inom EU genom central fattade beslut i Bryssel fortsätter att skapa splittring mellan medlemsländerna och mellan Bryssel och de länder som inte vill höra talas om någon överstatlighet på det området. Även tidigare fattade beslut som rör omfördelning av migranter från Italien och Grekland till övriga EU-länder förbehåller man sig rätten att säga nej till.

Många EU-länder – åtminstone deras regeringar – är positiva till att överlåta till Bryssel att besluta om hur många migranter de ska ta emot. Man vill dock inte låta de länder som även fortsättningsvis vill besluta om sin egen migrationspolitik göra detta.

Enligt praxis ska EU:s nya centrala asylpolitik antas i enighet men eftersom ett antal länder satt sig på tvären, förordas från vissa håll – bland annat Sverige och EU-kommissionen centralt – att besluten i stället tas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att Visegradländerna körs över. Det är oklart vad det skulle få för konsekvenser.

Motståndet mot att släppa ifrån sig migrationspolitiken till Bryssel är hårt från såväl regeringar som medborgare i Visegradländerna, och ett beslut som inte är enhälligt skulle kunna utlösa en splittring som leder till att ett eller flera länder lämnar unionen. I Tjeckien blev i dagarna Milos Zeman omvald till president som aviserat en eventuell folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap.

Den infekterade frågan om omfördelning av migranter ska på nytt diskuteras medlemsländerna emellan i februari. Utsikterna att då nå enighet i frågan ser i dagsläget ut att vara små.

I syfte att öka trycket på Visegradländerna att ge efter föreslås – bland annat från den svenska regeringen – att dessa länder ska förlora sitt EU-stöd om de inte rättar in sig i ledet och accepterar de migrantkvoter Bryssel bestämmer. Huruvida det sanktionsvapnet ska användas eller inte ska Europaparlamentet besluta om och där har Sverige ett stort stöd för ett ja.