Efter att Tidöregeringen tog makten 2022 har förväntningarna på minskad invandring varit höga. Så hur ser det egentligen ut? Har det blivit bättre eller sämre?
Det finns två sätt att mäta invandring till Sverige: Migrationsverkets sätt med uppehållstillstånd eller SCB:s sätt med folkbokföringar.
Uppehållstillstånd är de tillstånd att uppehålla sig i landet som alltså Migrationsverket delar ut. Titta vi på de siffrorna ser situationen inte ut att ha förändrats nämnvärt 2023 eller 2024. För år 2023 var det 102 139 uppehållstillstånd som delades ut, vilket placerar året som de elfte högsta någonsin.
Samtidigt har Sverige de fyra första månaderna 2024 delat ut 28 586 uppehållstillstånd, vilket med samma takt på årsbasis skulle ge 85 758 uppehållstillstånd.
Men Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiske talesperson, menar att ett mer rättvisande mått är SCB:s sätt att mäta med folkbokföringar.
”Ett bättre sätt att mäta”
Ludvig Aspling berättar för Samnytt att SCB:s statistik är att föredra.
– Migrationsverkets tabeller innehåller ju både invandring vi vill ha och invandring vi inte vill ha och invandring som inte är ett problem för att personen ändå vistas i Sverige så pass kort tid att det inte gör någon skillnad, säger Aspling och fortsätter:
– Därmed blir uppehållstillstånd närmast meningslöst att titta på om man vill mäta hur det går för den nya regeringen. Bättre är att titta på folkbokföringar och sedan specifikt på de länder och områden varifrån vi vill minska invandringen.
SCB:s siffror utgår från Skatteverket, som är den myndighet som hanterar folkbokföringen. Enligt lagen anses en person vara ”bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år”. Det är detta mått som Aspling hellre diskuterar.
– Exempelvis; de som inte folkbokförs får ju inte del av de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna, exempelvis bostadsbidrag, äldeförsörjningsstöd, föräldrapenningen, LSS, barnbidrag – allt det där som många är sugna på. Det måttet är ett mycket bättre mått på hur bra det går, säger Aspling.
– Plus, de som inte är folkbokförda får inte heller gratis sjukvård, lägger han till.
”Många dyker inte upp”
2023 års uppehållstillstånd fördelades enligt följande:
Arbetsmarknad (arbetskraftsinvandring): 36 514
EU/EES: 6731
Skydd (asyl m.m): 16 810
Studier: 15 825
Verkställighetshinder: 1 149
SD:s migrationspolitiske talesperson exemplifierar med att det sättet att mäta inte är rättvisande med de som kommit för studier.
– Av de som fått uppehållstillstånd för studier är de bara 5 400 som har folkbokförts, alltså en tredjedel av det Migrationsverket uppger. På samma sätt är det mindre än hälften av de som fick uppehållstillstånd på grund av arbete som folkbokfördes och det betyder ju att fler än hälften av dem försvinner och åker hem. Väldigt många av de inom arbetsmarknadsgruppen exempelvis är bärplockare eller säsongsarbetare som vi vet åker härifrån.
Ludvig Aspling påtalar även att många av de som fått uppehållstillstånd för studier eller arbete enligt Migrationsverket aldrig dyker upp i första taget.
– Vi har ingen exakt siffra på hur många som skrivs av, men anekdotiskt vet vi att det är väldigt många som inte ens dyker upp.
”Förbättrad situation”
SCB:s folkbokföringsstatistik visar att nettoinvandringen, alltså invandringar minus utvandringar, för de som är utrikesfödda, istället hamnar på 34 000 personer år 2023.
– Men den siffran är också utrikes födda i hela världen. Tittar vi istället på nettoinvandringen från personer från Centralasien, Mellanöstern och Afrika hamnar siffran på 5 900 personer. Ytterligare 1200 personer tillkommer från Bangladesh och Pakistan, som alltså inte ingår i de nämnda regionerna, säger Aspling.
Hur ser du på den nivån? Är den en acceptabel nivå eller inte?
– Ett nettoinflöde på 7 100 personer är inte tillräckligt, det finns mer att göra, svarar Aspling och fortsätter:
– Men det är en start. Att 16 000 personer födda i dessa regioner valde att återvända självmant är ett starkt tecken på att regeringen gör skillnad, vi ser stor potential i detta och att ännu fler kommer att återvända framöver. Vi bör ha en nollvision för asylinvandring.
Samtidigt menar Aspling att återvandringen ökat kraftigt.
– Återvandringen bland för de från Bangladesh och Pakistan har ökat med 200 procent på ett år. Generellt sett för Afrika, Mellanöstern och Centralasien var ökningen på 70 procent på ett år, eller 16 000 personer. Invandringen från samma regioner minskade med 14 procent.
Tittar man specifikt på Somalia, Syrien och Irak så är bilden ännu ljusare. Där syns ett nettominus på 2 500 personer från de länderna.
– Den befolkningen minskade alltså med 2 500 år 2023, av de som var födda i de länderna, säger Aspling.
Medborgarskapen delas fortfarande ut i rasande takt, 22 000 bara hittills i år. Hur ser SD på detta?
– Det som sker just nu är antagligen att många som inte haft något intresse av detta nu ansöker om medborgarskap eftersom risken att utvisas ökat. Skärpta vandelskrav för medborgarskap kommer träda i kraft 1 oktober 2024, påpekar Aspling och hänvisar till en proposition där lagändringarna är planerade att träda i kraft 1 oktober i år.
Det finns även ett så kallat kommittédirektiv om skärpta krav för självförsörjning som enligt Aspling ”ska införas så snabbt det går”.
– Så det går framåt, i stort sett alla stora utredningar på migrationsområdet kommer leverera betänkanden kommande halvår, den sista kommer i februari, avslutar Aspling.
LÄS MER: Ekeroth: ”SD – stoppa utfärdandet av nya medborgarskap!”
LÄS MER: Ekeroth: ”Invandringen 2023 tionde högsta någonsin”
LÄS MER: Ekeroth: ”Många saker att åtgärda – här är en av dem”
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.