Nära en skjutning om dagen och nästan en i veckan med dödlig utgång – detta är facit när årets väpnade gänguppgörelser nu summeras. Det är tangerat rekord ifråga om skjutningar totalt och all time high för sådana med dödlig utgång.

Med nästan 300 skjutningar total och 45 dödliga sådana seglar 2018 upp till tätplatsen i en statistik där tidigare år redan uppvisat höga siffror. I en färsk skrivelse som Polismyndigheten ställt till Justitiedepartementet betecknar rikspolischef Anders Thornberg utvecklingen som ”djupt oroväckande”.

Dödstalen har stigit markant år efter år under det senaste dryga decenniet. 2006 sköts 8 personer ihjäl, 2012 var det 12 personer som dog av skottskador och 2014 steg siffran till 19.

’Utsatta områden’ bakom utvecklingen
Den negativa utvecklingen är starkt kopplad till den expansiva invandringspolitiken och misslyckade integrationspolitiken. Thornberg bekräftar att det svenska majoritetssamhället i grund och botten är tryggt att leva i, men att situationen är en annan i de invandrardominerade så kallade utsatta områdena.

Rikspolischefen riktar en uppmaning till regeringen om att detta är en utveckling som måste brytas. En annan trend är också att skjutningarna kryper ned i åldrarna – fler skyttar och skjutna än någonsin är minderåriga. Det innebär också att de påföljder som döms ut för brotten blir exceptionellt milda och därför föga avskräckande.

I skrivelsen konstateras också att risken för att tredje person ska komma till skada ökar i takt med att antalet brott med avlossade skjutvapen ökar men också genom att dessa oftare begås på offentliga platser i tätbebyggt område.

Stor rekryteringsbas för de kriminella gängen
Ett annat problem som driver på utvecklingen är att många invandrarungdomar i de utsatta områdena betraktar en grovt kriminell karriär som ett prioriterat alternativ. ”Bakom varje person som dödas eller grips och döms till fängelse finns ett tio/femtontal som vill ta dennes plats” skriver Polismyndigheten.

Det väpnade gängrelaterade våldet upptar också stora delar av polisens resurser. Det leder till att man inte hinner med att utreda andra brott och att rättssamhället successivt eroderar.

I Stockholm beslöt polisen nyligen att de facto avkriminalisera alla bedrägeribrott upp till ett belopp om 5000 kronor. Dessa brott kommer man till följd av resursbrist i framtiden inte att utreda överhuvudtaget.

LÄS MER: Bedrägeribrott avkriminaliseras – polisen har inte resurser att utreda

Mer gängmärkta skattepengar till myndigheter, skola, socialtjänst och psykiatri
I skrivelsen drivs tesen att de rättsvårdande myndigheterna inte kan stoppa den här utvecklingen. I stället kräver man att större resurser hos redan hårt belastade offentligfinansierade samhällsaktörer som skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri avsätts för att hjälpa unga på glid i brottsförebyggande syfte. Förebyggande förändringar i invandringspolitiken nämns däremot inte.

För att stoppa tillväxten av de kriminella gängen måste kommunerna och landstingen ta ett större ansvar genom att satsa mer pengar på invandrarungdomarna. I skrivelsen nämner man sådant som ökat stöd i skolan och på fritiden för barn och unga i riskzonen och att socialtjänsten är öppen dygnet runt i ’utsatta’ områden.

Polismyndigheten vill också att barn- och ungdomspsykiatrin, där idag stor platsbrist råder, lägger om verksamheten så att köerna kortas för minderåriga med invandrarbakgrund som lider av psykiska störningar som kan bidra till kriminalitet. Man menar att den sortens psykisk sjukdom är utbredd inom den här gruppen.

En lång rad myndigheter, däribland Kriminalvården, Migrationsverket, Skatteverket, Tullverket och Brottsförebyggande rådet. förordas i skrivelsen också få ytterligare tillskott av skattepengar för att kunna utföra nya uppdrag på en rad områden för att utreda bakomliggande orsaker till brott och underlätta polisens utredningar.