Partitrogna fabriksarbeterskan Valentina Teresjkova - första kvinnan i rymden.

50 år sedan USA:s månlandning – New York Times hyllar Sovjets rymdprogram för etnisk mångfald och jämställdhet

17 Shares

Den 16 juli var det exakt 50 år sedan Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins lämnade jorden i rymdfarkosten Apollo 11 för att landa på månen. På dagen för 50-årsjubileet av den stora världshändelsen valde New York Times att i stället skriva en hyllningsartikel om det kommunistiska Sovjets rymdprogram.

I artikeln ”How the Soviets Won the Space Race for Equality” (Så vann Sovjet rymdkapplöpningen för jämställdhet) talar sig den ledande amerikanska tidningen varm för det sovjetiska politiska systemet som överlägset det amerikanska, något som man menar återspeglade sig bland annat i en högre genusmedvetenhet och etnisk mångfald i rymdprogrammet, där man enligt artikelförfattarna låg långt före USA.

”Kommunism bättre än kapitalism på genus och mångfald”
Tidningen slår fast att det kalla kriget var lika mycket ideologiskt som militärt och där utnämner man Sovjet till vinnare. Som argument för det nämns att den kommunistiska federationen redan 1963 skickade upp en kvinna i rymden och att man också var åratal före USA med att etablera etnisk mångfald ifråga om hudfärg utanför jordens atmosfär.

New York Times framhåller den rasism och sexism som man anser präglade det kapitalistiska politiska systemet i USA i motsats till det kommunistiska i Sovjet där man föredömligt implementerade ett genus- och mångfaldsperspektiv i urvalet av sina kosmonauter. Ryssarna var först med att skicka ut personer med både afrikanskt och asiatiskt ursprung i rymden, förklarar tidningen.

Enligt New York Times var det Sovjets dåvarande diktator Nikita Chrusjtjov progressiva sätt att tänka som gjorde detta möjligt i samråd med chefen för utbildningsprogrammet för kosmonauter. Det första resultatet av detta initiativ blev att skicka ut 26-åriga fabriksarbeterskan Valentina Teresjkova i rymden i kontrast till USA som rekryterade sina astronauter från en manlig elit av testpiloter.

”Jämställdhet i USA tack vare Sovjet”
Den amerikanska tidningen menar att USA har det kommunistiska Sovjets genuspolitiska framsynthet att tacka för att arbetet för jämställdhet mellan könen kom igång på allvar – det var när amerikanska kvinnor såg Valentina Teresjkova som de insåg att det inte fanns några gränser för vad en kvinna kan åstadkomma, förklarar New York Times.

New York Times sammanfattar sin artikel på 50-årsdagen av den amerikanska månlandningen 1969 med att konstatera att ”mångfald bland kosmonauterna var centralt för Sovjet för att visa omvärlden att under ett socialistiskt system kan en person med den mest blygsamma bakgrund nå hela vägen till toppen”.

Valdes ut för sin ideologiska arbetarprofil
Teresjkova hade dock ingenting själv att göra med att hon blev första kvinna i rymden. Hon valdes ut av den sovjetiska regimen utan hänsyn till några formella meriter för rymdresor. I stället var det hennes trohet mot partiet och arbetarprofil som fabriksarbeterska och dotter till en traktorförare som ansågs meriterande när hennes rymdresa skulle användas i propagandasyfte för kommunismen i det kalla kriget mot USA.

Ett liknande resonemang låg också bakom den sovjetiska regimens val av den kubanske snickaren Arnaldo Tamayo Méndez som första afrikanskättade person i rymden. Mendez hade en för kommunismen perfekt profil av att komma från fattiga förhållanden och ha vuxit upp som föräldralös. Han var också en trogen Castro-anhängare och medlem i dennes revolutionsgarde.

17 Shares

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.