Stockholms tingsrätt dömer 50-årige Theodore Tabaro, bosatt i Örebro, för folkmord och grovt folkrättsbrott till fängelse på livstid. Brotten innefattar mord, försök till mord och människorov i samband med de etniska utrensningarna i Rwanda 1994 där cirka 800 000 människor mördades, de flesta med machete.

Tabaro flydde i likhet med många andra krigsbrottslingar efter dåden undan rättvisan till Sverige, där det bedöms vara enkelt att utge sig för att vara flykting eftersom inga krav på att styrka sin identitet ställs.

Så småningom blev Tabaro också svensk medborgare, för vilket heller inte krav på styrkt identitet ställs. Tabaro kan därför inte utvisas, detta på grund av att medborgarskap i nuläget inte går att återkalla, även om de erhållits på ett bedrägligt sätt. Efter valet kan detta eventuellt komma att ändras.

Tingsrätten skriver i domen att man anser det bevisat att Tabaro aktivt medverkat i flera attacker i ett område i sydvästra Rwanda där människor dödats och skadats. En av attackerna utfördes mot en skola där hundratals människor som sökt skydd mördades.

Däremot anser tingsrätten inte att bevisningen räcker för att döma Tabaro för de våldtäkter i samband med morden som han också åtalats för. För en del av de mord som åtalet omfattar, räcker enligt domstolen inte heller bevisen.

Det som har kunnat bevisas räcker dock för att döma Tabaro till livstids fängelse. Rätten dömer för folkmord eftersom morden varit rasistiska och ägnade att förgöra den etniska gruppen tutsier. Domen för folkrättsbrott motiveras med att Tabaro begått svåra överträdelser mot regler i internationell humanitär rätt.

Tabaro döms även att betala skadestånd till ett antal personer.