Internetleverantören Bahnhof skriver på sin webbplats om ett av de många fall där personer fått brev från advokater som företräder upphovsrättsinnehavare och där man anklagar brevmottagaren för att ha fildelat filmer och kräver att denne betalar tusentals kronor under hot om att annars vidta rättsliga åtgärder. Fallet rör en 75-årig pensionär som säger sig inte kunna något om datorer, aldrig ha fildelat i hela sitt liv och dessutom ha legat och sovit vid den tidpunkt då fildelningen påstås ha skett.

7000 kronor kräver Innerstans Advokatbyrå för sin klients räkning av den 75-årige mannen för att inte gå vidare till domstol. I brevet påstås att pensionären fildelat filmen ”The Creepers Family Part 3”.

Mannen säger sig nu vara konstant orolig och sova dåligt om nätterna. Han känner sig också utlämnad och rättslös och är kritisk till den här sortens verksamhet.

Intrånget skedde fredag 2 feb 2018 kl 6:43:17, det vill säga en tid som jag som pensionär sover. Jag är 75 år och kan inte mycket om data, och jag undrar om det finns något jag kan göra eller om det bara är att betala? Jag sover dåligt och känner stor oro på grund av detta, jag vill bara ha ett stopp. Min fru vill betala för att bli av med problemet, men blir vi det eller ökar det bara? Jag är rädd för att räkningarna ska fortsätta komma från andra byråer och firmor, det verkar ju vara en affärsidé som är bättre än att sälja filmer. Det kan bli min ruin.

Uppskattningsvis 100 000 svenskar har de senaste fyra åren fått liknande kravbrev från advokatbyråer som företräder bland annat filmbolag. Beloppen varierar mellan cirka 1000 och 12 000 kronor. Tonen i breven är ofta hotfull och formuleringarna uppfattas inte sällan av brevmottagarna som ekonomisk utpressning.

Kraven grundar på datatrafikuppgifter som begärs ut från Internetleverantörer där man försökt koppla ihop filöverföringar med IP-adresser och på så sätt leda i bevis att en viss person fildelat upphovsrättsskyddat material. Såväl lagstiftningen som ger möjlighet att få ut dessa uppgifter som tillförlitligheten i analysen av uppgifterna har ifrågasatts med följden att oskyldiga drabbas.

Kritik har också riktats mot kravbrevens utformning där mottagaren förleds tro att det rör sig om böter eller liknande krav från en myndighet som man är tvungen att betala direkt, oavsett man anser att kravet är riktigt eller inte. Bahnhof skriver på sin webbplats att de stora upphovsrättsinnehavarna har gjort utpressning till en affärsidé där man får draghjälp från lagen och rättsväsendet.