I juli förra året tog sig vänsteraktivisten Elin Ersson ombord på ett flygplan på Landvetter flygplats i Göteborg. Avsikten var inte att resa med planet utan att stoppa en utvisning genom hindra planet från att lyfta. Aktionen polisanmäldes och vid rättegången som hölls på måndagen i Göteborgs tingsrätt yrkade åklagaren på 14 dagars fängelse för brott mot luftfartslagen.

Ersson hade inför sin aktion informerat sig dåligt. I stället för det “ensamkommande flyktingbarn” som hon trodde skulle finnas ombord på planet satt där en grovt kriminell 52-årig afghan som skulle utvisas för brott begångna i Sverige, bland annat kvinnomisshandel.

LÄS MER: Elin Erson försökte stoppa utvisning – av en 52-årig afghan dömd för misshandel

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

Ersson nekar till att ha gjort något olagligt och under rättegången diskuterades hur olika lagparagrafer ska tolkas och vad som i lagen menas med begreppen “passagerare” och “under flygning”. I grund och botten handlar Erssons agerande enligt kritiker dock inte om brott mot luftfartslagen, utan om avsaknad av respekt för demokratin och de lagar, myndighetsbeslut och domstolsdomar som ligger till grund för om en person ska utvisas ur landet.

LÄS MER: Elin Ersson begick ett brott då hon stoppade utvisning av kriminell afghan

Själv menar Ersson att hennes åsikter står över svensk lag och att det var fel att utvisa inte bara den “ensamkommande” som hon föresatt sig utan även den kriminelle 52-åringen som i stället visade sig finnas ombord på planet.

– Min utgångspunkt är att mannen som skulle deporteras är människa och förtjänar att leva. I Sverige har vi inte dödsstraff, men en deportering till ett land i krig kan innebära död, svarade Elin Ersson.

Utvisningen av den 52-årige afghanske brottslingen fick till följd av Erssons aktion ställas in och genomföras en månad senare, till ökade kostnader för de svenska skattebetalarna på cirka en kvarts miljon kronor.

Dom i målet meddelas den 18 februari.