Samhällsnytt kunde som enda media på onsdagen avslöja att den invandrade tunisier som tidigare i år försökte knivmörda en judinna i Helsingborg är en IS-sympatisör besatt av judar. Samhällsnytt har talat med åklagaren i målet, Linda Seger, för att höra hur det kommer sig att hon inte drivit åtalet om mordförsök som ett hatbrott.

Seger försvarar i samtal med Samhällsnytt sitt beslut att bortse från de omständigheter som framkommit i utredningen som pekar i riktning mot ett antisemitiskt hatbrottsmotiv bakom det brutala mordförsöket. Hon menar i stället att det är vår reporter som försöker skapa ett sådant motiv där inget finns.

Det var i maj i år som en judisk kvinna i 60-årsåldern utsattes för ett mordförsök i Helsingborg. Gärningsmannen var en knivbeväpnad och sedan tidigare tungt brottsbelastad tunisier som dagen innan brottet fått permission från psykvården. På onsdagen föll dom i målet. I stället för 12 års fängelse, som är brottets egentliga straffvärde, döms gärningsmannen till vård.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Hej då, Omid! Afghan utvisas trots lång vistelse och familj i Sverige

LÄS ÄVEN: Kriminell IS-sympatisör försökte mörda judinna i Helsingborg – slipper fängelse


Kammaråklagare Linda Seger medverkade den 11 september i en intervju med statstelevisionen om myndighetens stämningsansökan i fallet och ansåg då att det under polisutredningen inte framkommit något som tyder på att det rör sig om ett hatbrott.

– Vi har inte funnit omständigheter som gör att vi kan påstå ett hatbrottsmotiv, berättade Seger.

Den bedömningen har sedan genomsyrat rättegången och återspeglas även i den resulterande domen.

När Samhällsnytt granskar polisens förundersökningsprotokoll påträffar vi emellertid flera detaljer som visar att Ksous är besatt av judar. I samband med en husrannsakan i Ksous hem påträffas ett antal anteckningar inlåsta i ett kassaskåp där han bland annat har ritat davidsstjärnor och skrivit ord som “star of David” och “hebrew”.

När polisen förhör honom om dessa anteckningar väljer han att sitta tyst eller svara med att han inte kommer ihåg.

Judiska församlingen: “Israels självständighetsdag”

I den artikel om domen som Samhällsnytt publicerade på onsdagen kunde vi visa upp ett polisförhör i vilket Ksous far berättar att sonen besöker en moské i Helsingborg och meddelat att han ska resa till Syrien och ansluta sig till terroristorganisationen Islamiska staten för att delta i vad han menar är Allahs heliga krig.

Det framgår av polisens kommunikation med den judiska församlingen i Helsingborg att även den informationen har nått dem. Församlingens ordförande Gideon Beil berättar att de mottagit information i andra hand om att Ksous umgås med medlemmar i moskén.

Vidare uppger Beil att den judehatande imamen Samir El Rifai som är aktiv i Helsingborg åtalats bara dagar innan knivterrorn efter att offentligt ha gjort grovt antisemitiska uttalanden.

Beil uttrycker även funderingar kring hur det kommer sig att Ksous, som är folkbokförd i Åstorp strax utanför Helsingborg, har tagit in på hotell Tornet beläget alldeles intill den judiska församlingens lokaler och varför knivattacken inträffar just på den judiska statens självständighetsdag.

Hotade frimurare med “blodbad”

Bland de inlåsta anteckningarna finns även flera exempel där Ksous nämner så kallade frimurare.

I en anteckning har han strukit över “99 döttrar” och ändrat till “99 frimurardöttrar”. I slutet av anteckningen skriver han “ska dö för min mamma i en sacrifice”. Under anteckningen återfinns Ksous namnteckning.

Historiskt har frimurare av vissa kopplats till judar och konspirationsteorier om folkgruppen. Enligt magasinet Världens Historia var nazisternas teori på 1930-talet att judar planerade att ta över världen genom frimurarordern.

“Redan på 1800-talet beskyllde antisemitiska katoliker frimurarorden för att vara en judisk organisation.

Den tankegången anammades ivrigt av nazisterna, som på 1930-talet förde aggressiva kampanjer mot frimurarna.

Enligt nazisternas teori planerade judarna att ta över världen genom frimurarordern.

Sanningen är dock att judarna aldrig har haft någon särskild maktposition inom frimurarna. Orden har däremot haft många judiska medlemmar. Det beror på att sällskapet öppnades upp för judar redan på 1700-talet då många andra organisationer, sammanslutningar och skolor i den tidens Europa var stängda för judar.”

Kvällen innan mordet använder Ksous internet för att söka efter handlare inom mynt, silver och guld. Han gör även mängder med sökningar rörande frimurarorden.

Därefter ringer han upp en sekreterare i frimurarorden och hotar den personen med ett “blodbad”.

Dagen därpå och bara en timme innan Ksous lämnar hotellrummet för att sedan försöka mörda den judiska kvinnan chattar han med en “Wisse M. Cherif” och en “Mohamed al-Mehd” på Facebook. Al-Mehd är även den första person som Ksous skriver till när han senare samma dag loggar in på internet.

Al-Mehds Facebook-konto är numera borttaget:

Inhandlade särskild kniv

Samhällsnytt kan även berätta att Ksous dagen innan mordförsöket inhandlade mordvapnet som även funnits listat i ett anteckningsblock som polisen tagit del av. Ksous inhandlade kniven mot kontant betalning i en fiskeaffär som ligger på promenadavstånd från brottsplatsen och hotellet där han var incheckad.


Anteckningblock påträffat i Ksous ägo.

Personalen i butiken kände igen Ksous när han klev in. Detta eftersom denne redan förra året försökt köpa samma filékniv och då bett att få handla på kredit, vilket han dock nekades. När Ksous senare återvände hade butikspersonalen sålt slut på sortimentet vilket fick Ksous att få ett våldsamt utbrott i butiken.


Åklagare: “Vi bedömer ju inga potentiella IS-rekryter”

Samhällsnytt har kontaktat åklagare Linda Seger för att höra hur hon resonerat kring åtalet när hon uteslöt att det förekommit något hatbrottsmotiv. När vi når henne på arbetsnumret säger hon sig vara på semester. Hon uppger också att hon inte inte har läst domen utan bara ett pressmeddelande och att hon därför har svårt att ge en kommentar.

Är du nöjd med domen eller kommer ni att överklaga?

– Jag läste någonting om att han blev fälld. Blev han fälld och jag har ju yrkat på att han ska fällas så kommer jag ju inte överklaga. Då har jag ju fått det jag yrkade.

När ni lämnade in stämningsansökan kommenterade du att ni inte funnit omständigheter som tyder på ett hatbrottsmotiv. Hur resonerade du kring det?

– Hur menar du nu?

Har ni sett något som tyder på ett hatbrottsmotiv?

– Vi har inte funnit några sammantagna omständigheter som pekar i den riktningen.

I förundersökningsprotokollet framkommer flera uppgifter om att personen har ett intresse för att rita och anteckna symboler som Davidsstjärnor och ord kopplade till judar. Hur ser du på dessa uppgifter?

– Alltså om jag ska påstå ett hatbrottsmotiv så måste jag vara av uppfattningen att gärningen har den typen av motiv och jag för min del har inte kunnat se att det finns utan jag har tyckt att utredningsmaterialet pekar i riktningen att brottsoffret är mer eller mindre slumpmässigt utvalt. Så jag har inte sett någon korrelation däremellan utan jag är av uppfattningen att utredningen visar att offret och gärningsmannen har varit obekanta för varandra. Det är vad utredningen visar.

Gärningsmannen intresserar sig inte bara för konkreta symboler kopplade till judendom utan även frimurare som i vissa kretsar kopplas till judar. Har ni granskat spåret?

– Vi tittar på den bevisning som finns och den i kombination med det vi tror oss veta om gärningen gör att jag har inte funnit stöd för ett sådant påstående. Sedan ska man komma ihåg att det här är en person som är sjuk. Allt som är en sjuk persons upplevelser kanske inte är helt logiskt heller.

Vad saknas enligt dig som stöd för ett sådant påstående – ett konkret uttryck?

– Nej utan det som krävs är att gärningen det vill säga knivhuggen har ett hatbrottsmotiv. Den gärningen ska ha ett hatbrottsmotiv och utifrån vad jag har kunnat få fram genom utredningen så är gärningsmannen och brottsoffer okända för varandra. Utifrån vad vi har kunnat få fram vet han ingenting om henne. Alltså ingenting om hennes trosbekännelse, ingenting om henne som person, ja… ingenting. Vi har inte kunnat få fram något motiv, varken något hatbrottsmotiv eller något annat motiv.

Att ni inte har fått fram huruvida gärningsmannen känner brottsoffret beror väl främst på att han suttit helt tyst i polisförhören?

– Ja, det är klart att om han själv hade berättat om ett hatbrottsmotiv så kommer saken i ett annat läge.

När ni tömde gärningsmannens telefon och dator påträffades uppgifter om att gärningsmannen kvällen innan mordförsöket har sökt efter frimurare och även ringt upp och hotat frimurare med blodbad. Hur ser ni på den uppgiften?

– Vi har tittat på alla uppgifter som framkommer och vi har kommit fram till en sammantagen bedömning att vi kan inte styrka ett hatbrottsmotiv.

Mordförsöket sker dagar efter att en imam i Helsingborg åtalas med anledning av en polisanmälan från judiska församlingen. Enligt gärningsmannens far är sonen radikaliserad och rör sig i Helsingborgs moské. Det är Israels självständighetsdag och han är vid tillfället incheckad på ett hotell bara ett stenkast från församlingen. Vad är dina tankar kring dessa uppgifter?

– Hotellbokningen är inte gjord av gärningsmannen själv utan den är gjord av en annan person och där vet vi inte om det är så att han vet vilket hotell det är som ska bokas. Jag vet inte vad som framgår och jag känner inte riktigt att jag kan prata med dig om uppgifterna eftersom det finns en sjukdomsbild. Men utifrån vad som framkommit så kan inte jag för min del säga annat än att detta är slumpmässiga sammanträffanden.

Uppgifterna från gärningsmannens far att sonen är radikaliserad och meddelar att han ska resa till Syrien för att ansluta sig till IS. Vad är din uppfattning om det?

– Alltså vi är ju inte involverade i det arbetet utan det är överlämnat till de personer hanterar detta inom polisorganisationen. Vi bedömer ju inga potentiella IS-rekryter eller liknande.

Att gärningsmannen uttrycker vilja att ansluta sig till IS bör väl betraktas som något som kan motivera till ett sådant här dåd?

– Det låter för mig som du gärna vill att det ska finnas ett hatbrottsmotiv och att du gärna vill att jag ska komma fram till att det kanske fanns det och att jag inte har hittat det och så är det inte. Vi har gjort en väldigt grundlig utredning av detta. Vi har gjort en, vill jag påstå, närmast total genomlysning av den frågan och jag kan säga till dig att vi hittar inte stöd för detta som du påstår. Sedan om det är en bra eller dålig nyhet för dig det vet jag inte. Men så är fallet.

Det jag påstår är kopplat till detaljer i förundersökningsprotokollet. Detaljer som tyder på att gärningsmannen är besatt av judar. En far som vittnar om sonens radikalisering med målet att ansluta sig till IS. I förhören uppger gärningsmannen ingenting alls – samtidigt som du i media hävdar att ni inte har påträffat något som tyder på ett hatbrottsmotiv, vilket jag finner intressant.

– Vi utgår från gärningen. Finns det något motiv för att gärningen är begången utifrån ett hatbrottsmotiv.