I det senaste avsnittet av SVT-programmet Ekonomibyrån som sändes på måndagen om den så kallade kontantdöden deltog bland andra den före detta M-ledaren Anna Kinberg Batra, numera utredare av statens roll på betalningsmarknaden. Statstelevisionens programledare undrar samtidigt om kontanter är “äckliga” och om det är därför de är på väg ut i Sverige.
De senaste åren har det svenska samhället blivit alltmer kontantlöst och på vissa ställen accepterar man inte ens kontanter som betalmedel. Under det senaste decenniet har mängden kontanter i omlopp minskat mest i Sverige jämfört med övriga världen.
I dag görs mer än 90 procent av alla köp i Sverige kontantlöst. För tio år sen låg motsvarande andel på 60 procent.
I den inbjudna panelen är man överens om att pandemin har skyndat på en digital utveckling som redan gått väldigt långt. Det har även tvingat äldre, inte så teknikkunniga att anamma de nya betalningslösningarna. Även en utökad e-handel driver på utvecklingen, menar man.
“Äckliga” sedlar
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Då programledare Carolina Neurath tar upp påståendet om att WHO ska ha gått ut och sagt att sedlar kan föra vidare coronaviruset vidare, något man sedermera ska ha backat ifrån, frågar hon panelen ifall människor kan tycka att kontanter är “äckliga” också kan vara en faktor.
Enligt Niklas Arvidsson, universitetslektor och docent i industriell dynamik vid KTH, är grupper som äldre och migranter mer benägna att använda och hålla sig kvar vid kontanter. Han menar även att kontanter är en av få kvarvarande symboler för nationen Sverige.
Att Sverige sticker ut så dramatiskt jämfört med övriga världen i denna aspekt hävdar Arvidsson har att göra med att Sverige är ett land med hög social sammanhållning och tillit både till varandra men även till staten och institutionerna. Det påstås även att Sverige är mer “modern” än andra länder och att det är därför kontanter bör avskaffas.
Kan bli första kontantlösa landet
Som utredare ska Anna Kinberg Batra ta reda på ifall Sverige kan bli det första helt kontantlösa samhället i världen.
– Vi kan bli det, om vi vill, säger hon.
Problemen hon ser är främst att de digitala systemen alltid måste fungera för alla, oavsett om mobilnät eller elen går ned. Alla inbjudna gäster i panelsamtal tycks vara överens om att kontanterna ska försvinna inom en snar framtid. Tonen i samtalet är lättsam och tittarna förutsätts att bli moderna och överlämna det som finns kvar av deras ekonomiska självständighet till bankerna och staten.
Björn Eriksson, före detta rikspolischef och talesperson för Kontantupproret, var den enda i programmet som argumenterade mot det så kallade kontantlösa samhället. Statstelevisionen lät honom att prata i 50 sekunder i det halvtimmeslånga programinslaget. Han påpekade framförallt tre stora problem med avskaffandet av kontanterna.
Dels menade han att integriteten till stor del försvinner när staten och bankerna får möjlighet att veta om alla dina ekonomiska transaktioner. Dels finns det en säkerhetsaspekt eftersom alla IT-system kan slås ut – och samhället kan finna sig utan några fungerande betalningsmedel. För det tredje menade Eriksson att vissa grupper äldre som är ovana vid modern teknologi skulle diskrimineras om kontanter förbjuds.
Samtidigt finns det ytterligare en dimension i kontantfrågan. Som den nyliga tvisten mellan tidningen Fria Tider och Swedbank visar kan man bli avstängd från bankernas tjänster på politiska grunder – vilket i ett kontantlöst samhället öppnar enorma möjligheter för maktmissbruk och förtryck mot oliktänkande.
Facebook-gruppen Bojkotta kontantfria affärer och restauranger har i skrivande stund över 134 tusen medlemmar och inriktar sig på att varna allmänheten för verksamheter som slutar ta emot kontanter som betalningsmedel. Samhällsmagasinet har tidigare granskat utfasningen av kontanter i ett längre reportage som kan ses nedan:
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.