Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, sågar svensk skolas glädjebetyg som han menar får stora negativa konsekvenser. I förlängningen varnar han för att demokratin är hotad.

Att rätt person hamnar på rätt plats är avgörande för näringslivets konkurrenskraft. En förutsättning för att detta ska fungera är att verktygen som mäter elevers kunskaper också ska vara rättvisa och gå att lita på – men det gör inte Lars Strannegård längre.

– Eftersom det här handlar om myndighetsutövning, och eftersom betygen är den grundval som meritokratin baseras på, är det extremt allvarligt om vi inte kan lita på betygen – för vår konkurrenskraft och för vår demokrati, säger han till Tidningen Näringslivet.

LÄS ÄVEN: Anrik skola tar strid mot glädjebetyg

Betygsinflationen hotar inte bara meritokratin utan även demokratin i förlängningen, menar han.

Larmen om glädjebetyg har varit ett återkommande ämne i nyhetsflödet under de senaste åren. I våras kritiserade Skolinspektionen flera skolor för att ha för stora glapp mellan elevernas prestationer på nationella prov och betygen.

– Vi är supernöjda med våra studenter, men man kan ändå fundera på om det finns någon annan som är mer välförtjänt av platsen på vår utbildning än de som kommer in, säger Lars Strannegård.

Försämrad konkurrenskraft

Strannegård har liksom andra skolor märkt av en viss försämring i matematikkunskaper och analytisk förmåga bland studenterna.

Glädjebetygen försämrar utbildningarna internationellt och rankingmässigt för Sverige och för konkurrenskraften, påpekar han.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv, håller med Lars Strannegård om att glädjebetygen är förödande.

– Problemet har funnits ända sedan vi gick över till det målrelaterade systemet och övergav det relativa systemet där man bland annat kunde gradera utifrån nationella prov. Då kunde bara ett visst antal elever få de högsta betygen,

LÄS ÄVEN: Svenskt Näringsliv larmar om brist på ingenjörer

Även Morin säger att man inte längre kan lita på betygen.

– Nej, det går inte idag. Det finns ingen norm som betygen måste hålla sig till och betygen sätts av skolorna själva. I och för sig står det i lagstiftningen att man ska beakta resultaten på de nationella proven när betyget sätts i ett ämne, men eftersom prov rättas av skolan själv har den egentligen ett helt avgörande inflytande på vilka betyg eleven erhåller.

Inga klara normer

Att det skulle handla enbart om friskolorna avvisar han, i stället menar Morin att det handlar om att det är så svårt att sätta betyg när man inte har klara normer att hålla sig till.

– Det är jätteallvarligt eftersom det leder till att det inte lönar sig att plugga och att lära sig ett ämne i grunden. Du kan också bli omsprungen av en annan elev som har sämre kunskaper än du. Det blir en stor orättvisa. Blir betygen så osäkra slår det mot elevernas motivation.

– Det är också allvarligt att arbetsgivarna inte kan veta om betygen motsvarar de kunskapsnivåer som de förväntar sig av personer de rekryterar. Då kan de ju rekrytera fel.

LÄS ÄVEN: Lärare undviker ’känsliga’ ämnen i den mångkulturella skolan

Svenskt Näringsliv anser att de nationella proven inte bör rättas av skolorna själva utan på ett sätt så att objektiviteten inte kan ifrågasättas, och att skolan inte tillåts sätta betyg som på skolnivå avviker från resultaten på de nationella proven.

Tydligare anvisningar i styrdokumenten, inte minst i grundskolans kursplaner, om vad eleverna ska lära sig i de olika ämnena för att uppnå olika betygssteg är ytterligare en åtgärd man efterlyser.

Regeringen utreder

Sedan Lars Strannegård larmade om situationen i en debattartikel har regeringen utsett professor Magnus Henrekson att utreda betygsinflationen.

Handelshögskolan överväger nu att införa en kontrollbesiktning av betygen, komplettera betygen med någon form av extratest. Inget beslut har dock ännu tagits.

– Tilliten är det viktigaste som finns i en fri demokrati, att man litar på systemen. Det här är en av de delar i samhället där tilliten minskar. Det är inte bra, säger Lars Strannegård.

Alltmer obegåvad befolkning

Problematiken togs upp i en DN-ledare för några dagar sedan. I denna konstaterades att Sverige sägs vara ett ingenjörsland med industriföretag som Volvo, ABB och Ericsson som har en självklar plats i landets historia då det fattiga landet förvandlades till modern välfärdsstat – något som möjliggjordes bland annat av en välutbildad befolkning.

Att befolkningen i Sverige blir alltmer obegåvad pekas ut som något som kan bryta denna tradition, med elever som blir allt sämre i bland annat matematik och bara varannan ingenjörs­student som tar examen.

Endast fem procent av åttondeklassarna i Sverige når en avancerad nivå i den internationella matematikmätningen Timss, jämfört med OECD-snittet på elva procent.

Om Sverige i framtiden inte bara ska sägas vara ett ingenjörsland – utan faktiskt även vara det – är det alltså många kurvor som måste vändas uppåt.

LÄS ÄVEN: Studier: Genetik avgörande för barns egenskaper – och skolprestationer