Nya uppgifter gällande Anna Lindstedt, den nu åtalade tidigare svenska ambassadören i Peking, rapporteras på bloggen InBeijing. Frilansjournalisten Jojje Olsson skriver bland annat att Lindstedt i media ofta beskrivs som ”ambitiös”, ”begåvad” och ”erfaren” medan flera av hans källor anser att ”livsfarlig narcissist” är en mer korrekt beskrivning.

Jojje Olsson har lång erfarenhet av Kina. Han bodde nio år i Peking men svartlistades av den kinesiska regeringen 2016 och bor sedan dess i Taipei. Han har via sina källor i Peking fått uppgifter som ytterligare ifrågasätter Anna Lindstedts karaktär och lämplighet som ambassadör för Sverige.

“Här finns sannolikt en en ruggig historia om misskötsel och svågerpolitik inom UD begravd”, skriver Olsson.

Följde inte regelboken

Redan våren 2017 slog personal på ambassaden larm om att Lindstedt hanterade fallet Gui Minhai på ett osunt vis som inte följde regelboken.

Nina Lissvik, dåvarande konsulär chef på ambassaden, uppger i förhör att ambassadören skrev väldigt personligt vinklade officiella rapporter. Hon tar upp exempel där Lindstedt skrivit: ”här ligger jag, jag hoppas att han ringer ikväll” och ”jag skrev i min dagbok i går kväll – jag hoppas att han mår bra”. Lissvik uppger även att hon haft flera samtal om detta med sina chefer i Stockholm.

Ändå dröjde det ytterligare ett år, till i maj 2018, innan utrikesminister Margot Wallström och kabinettssekreterare Annika Söder slutligen fattade beslutet att avlägsna Lindstedt från sin tjänst som ambassadör i förtid. Därefter dröjde det ytterligare åtta månader innan Lindstedt faktiskt lämnade tjänsten, vilket skedde först i januari 2019, under förevändning att Lindstedt tilldelats en ny tjänst vid UD, som Agenda 2030-ambassadör för hållbar utveckling.

Rädd för att Lindstedt skulle bli arg

Anledningen till den långa fördröjningen uppges vara att man var rädd för att Lindstedt skulle bli arg och att detta skulle riskera gå ut över Sveriges relation med Kina.

I förhör inför rättegången uppger Angela Gui att Anna Lindstedt i månader ringt henne flera gånger om dagen. Lindstedt har då ofta gråtit över fallets komplexitet och sin oförmåga att lösa det. Det gick så långt att Gui kände sig tvungen att trösta ambassadören.

Då kommunikationen dem emellan ofta skett via FaceTime och SMS är det inte osannolikt att kinesisk underrättelsetjänst avlyssnat den gråtande ambassadören. Därmed kunde de eventuellt hitta svaga punkter vilka sedan kan ha utnyttjats för att påverka Lindstedt.

“Noggrant ombesörjda lögner talepunkter”

För att skydda Lindstedt från besvärliga frågor gällande hennes tidigarelagda avslut som Kina-ambassadör, utarbetade UD ett antal “talepunkter”. Syftet var att avleda nyfikna från den verkliga anledningen. “Dessa noggrant ombesörjda talepunkter skulle användas i händelse av att någon annan diplomat eller snokig journalist ställde frågor, skriver Olsson.

I DN beskriver Börje Ljunggren, tidigare chef på UD:s Asienenhet, Lindstedt som: ”socialt begåvad, intelligent och språkkunnig”. Detta är en bild som källor till Olsson menar inte stämmer, de beskriver henne istället som en ”livsfarlig narcissist”.

Dessutom hävdar de att arbetsmiljön på ambassaden i Peking störtdök efter att Lindstedt tagit över rollen som ambassadör. Det gick så långt att UD skickade en delegation för att undersöka situationen. Då visade det sig att Lindstedt redan efter ett par månader i tjänst bröt mot regler och rutiner gällande allt från de dagliga uppgifterna till tillsättande av viktiga tjänster vid ambassaden.

Margot Wallström har inte hörts

Vidare ska Lindstedt ha tryckt på för att anställa en av sina vänner på en säkerhetsklassad position på ambassaden – en person vars föräldrar tidigare arbetat för de kinesiska myndigheterna men som nyligen själv blivit svensk medborgare. En anställning som enligt Olsson “givetvis skulle ha varit helt omöjlig om det gällde exempelvis Ryssland, och vars detaljer Säpo enligt mina källor var delvis ovetande om”.

Alla nyckelpersoner i fallet utom en har förhörts av Säkerhetspolisen, rapporterar Expressen. Dåvarande utrikesminister Margot Wallström har inte hörts.

“Vi ansåg att det inte behövdes”, säger kammaråklagare Henrik Olin till tidningen.

Jojje Olsson ställer sig frågan: “Vilka skyddade Lindstedt in i det sista när hon härjade runt på ambassaden, och vad var syftet med det?”.

Rättegången mot Anna Lindstedt inleds den 19:e mars och hon riskerar som högst två års fängelse. Åtalet gäller egenmäktighet i förhandling med främmande makt. Rubriceringen återfinns i brottsbalkens kapitel 19, där även andra brott mot rikets säkerhet som högförräderi, grovt spioneri och trolöshet vid förhandling med främmande makt ingår.