På uppdrag av Försvarsmakten har Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, för första gången granskat vilken betydelse social bakgrund har för ungdomars inställning till att göra värnplikt. Här visar det sig bland annat att den socioekonomiska bakgrunden har en begränsad betydelse medan ursprung spelar en desto större roll.
Datan som sammanställts av Peter Bäckström baseras på ca 500 000 totalförsvarspliktiga 18-åringar födda mellan åren 2000 och 2004 och det mönstringsunderlag som de är skyldiga att fylla i och skicka till Plikt- och prövningsverket. I detta finns frågor om individens inställning till att göra grundutbildning med värnplikt. Materialet länkades sedan till registerdata från Statistiska centralbyrån, SCB, med uppgifter om föräldrarnas socioekonomiska status och individens migrationsbakgrund.
– Ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och höga inkomster är något mer positivt inställda till att göra värnplikt än de med låga inkomster och låg utbildning. Fast skillnaderna är små. Men det är tydligt att ungdomar som är födda i Sverige, men har utlandsfödda föräldrar, är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt. Det kan inte förklaras av bakomliggande skillnader i föräldrarnas socioekonomiska status, säger forskaren och rapportförfattaren Peter Bäckström.
LÄS ÄVEN: SD-män mest benägna att försvara Sverige i krig
– Det är viktigt att understryka att inställningen bland utlandsfödda ungdomar till att göra lumpen är mer eller mindre densamma som hos ungdomar med svenskfödda föräldrar. Det finns alltså stora skillnader inom gruppen som har utländsk bakgrund. Vad det beror på vet jag inte, men en gissning är att det har något att göra med skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet, säger Peter Bäckström som efterlyser mer samhällsvetenskaplig forskning till varför det förhåller sig så.
Bäckström anser att Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket och den svenska skolan bör titta på om de i större utsträckning behöver arbeta med att tidigt nå unga med utländsk bakgrund och öka tillgängligheten till försvarets verksamhet.
LÄS ÄVEN: Viljan att försvara Sverige låg bland migranter
Han pekar på att det i gymnasieskolan finns nya möjligheter sedan höstterminen 2025 där totalförsvarskunskap numera är ett obligatoriskt inslag i den nya läroplanen för samhällskunskap.
För låga krav?
Statsvetaren, journalisten och ledarskribenten Carolin Dahlman har reagerat på siffrorna – som hon samtidigt noterar inte är första gången en högre ovilja att försvara Sverige har konstaterats bland personer med invandrarbakgrund.
Orsaken är sannolikt att det har ställts mycket låga krav. Vi har generöst erbjudit flyende en fristad, men sedan inte krävt att de hjälpta anpassar sig, gör sin plikt eller är lojala till landet. Många av första generationens invandrare har som konsekvens inte fått jobb, lärt sig svenska och kommit in i samhället, värdegemenskapen, kulturen. Nu är deras barn (och barnbarn) sargade. Kanske klarar de inte skolan och är förbannade, tycker att Sverige är skit.
Dahlman pekar på att vänstermedier och politiker regelbundet har påstått att svenskar behandlar utrikes födda illa och invandrade har utmålats som offer för diskriminering och rasism.
2023 skrev Aftonbladets ledarskribent Noor Karim till exempel att unga med utrikes bakgrund inte ville göra lumpen då de inte behandlats väl, utsatts för rasism och inte fått ta del av välfärden.
Till slut nickar dessa ”offer” och börjar anklaga oss andra. Det är en farlig utveckling, byggd på falska grunder. Sverige har ju generöst gett ekonomiskt stöd, tolkar, sjukvård och utbildning. Vi är ett av de minst rasistiska länderna i världen, enligt World Values Survey.
