Inför det försämrade säkerhetsläget i Europa har frågan om hur de migranter som lever i parallella samhällen skulle agera vid en krigssituation aktualiserats. Siffror visar tydligt att försvarsviljan är avsevärt lägre i just så kallade utsatta områden.

Vissa menar att situationen som i dag finns inom gränserna, med klaner, gäng och parallella samhällen, är mycket farligare än ett potentiellt krigshot utifrån. Men skulle de båda kombineras kan ett ännu mer farligt scenario realiseras där två fienden kanske måste bekämpas samtidigt – det inre och det yttre hotet.

– Ska hela samhället fungera och överleva krävs det en hög försvarsvilja och att vi stödjer Försvarsmakten i krig, säger Magnus Hjort, chef på Myndigheten för psykologiskt försvar, till Kristianstadsbladet.

LÄS ÄVEN: VIDEO: Är du beredd att försvara Sverige?

Generellt beskrivs försvarsviljan som hög i Sverige men den skiljer stort beroende på var man bor och är desto svagare i ”utsatta områden”. Det slås fast under en konferens om försvarsvilja i Kristianstad.

– Ju längre bort man är från utbildning, arbete och bostad, desto mindre är lusten att stå upp och försvara samhället, för då vet man inte vad man ska försvara, säger Ulrica Messing, landshövding i Blekinge, till tidningen.

44 procent

Enligt en undersökning av Demoskop som presenterades i början av året uppger 44 procent av de tillfrågade att de är beredda att försvara Sverige. 18 procent tvekar på och 38 procent säger nej.

Tidigare har även undersökning från Pliktverket visat att försvarsviljan bland de med utomnordisk bakgrund är lägre.

LÄS ÄVEN: Regeringen och Försvarsmakten: ”Det kan bli krig i Sverige”