En infekterad konflikt har uppstått mellan betalningsjättar som Visa, Mastercard och Paypal på ena sidan och gamers på andra sidan. Bråket uppstod efter att företagen sett till att få bort vissa typer av spel på plattformar som Steam.
Det är efter en kampanj från den australiensiska aktivistgruppen Collective Shout – ”en gräsrotsrörelse som utmanar objektifieringen av kvinnor och sexualiseringen av flickor i media, reklam och populärkultur” – som plattformarna har gett efter och antingen avlistat eller tagit bort tusentals spel med vuxet innehåll utan transparens eller möjlighet till en överklagandeprocess.
LÄS ÄVEN: EU: Nu censurerar vi sociala medier ytterligare
Finansiell censur där betalningsföretag bestämmer vad som får säljas, menar spelbranschen och utvecklare. Stora grupper spelare runtom i världen protesterar också, skriver på namninsamlingar och ringer ned företagens kundtjänst.
Även i Sverige har det funnits liknande fall där postorderföretag fått sina betalkanaler stängda eller banker som sagt upp konton tillhörande personer som på något sätt anses kontroversiella.
Ängsliga företag
Här finns ett uppenbart problem, konstaterar sajten Femte juli som tar upp konflikten:
Detta pekar på ett problem. Betalningsförmedlare med dominerande ställning kan blockera sådant som utsätts för moralpanik eller politiska drev. Vad som i praktiken är möjligt att sälja bestäms då inte av vad som är lagligt eller ej – utan i ängsliga multinationella företags styrelserum.
Ytterligare exempel är hur politiska grupper nekas kunna ta emot donationer eller delta i annonsnätverk – som Samnytt.
Finansiell censur har blivit ett verktyg för att tysta oliktänkande utan att behöva gå via rättsväsendet eller den demokratiska lagstiftningsprocessen.
2013 togs en resolution fram i EU-parlamentet som krävde att EU-kommissionen ska agera mot denna typ av betalblockader. Trots att resolutionen antogs av parlamentet ignorerades den sedan av EU-kommissionen.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Penningtvättslagen har blivit ett vapen mot folket”
