Kan människors konsumtionsvanor liknas vid ett beroende? Den frågan står i centrum när Stockholms stift och studieförbundet Sensus arrangerar en klimatkväll i Sankt Jacobs kyrka. Med inspiration från tolvstegsmetoden ska deltagarna diskutera och lära sig hur människors levnadssätt påverkar planeten och vad som krävs för att förändra invanda beteenden.

Den 15 oktober bjuder Svenska kyrkans Stockholms stift och Sensus in till ett arrangemang under temat ”Tolv steg för planetmissbrukare”. Utgångspunkten är att den omfattande konsumtionen, framför allt i världens rikare länder, kan betraktas som ett slags beroende av jordens resurser.

Genom att dra paralleller till tolvstegsgemenskaper vill arrangörerna väcka frågor om människors ansvar för klimatet och hur både individer och samhället kan förändra sina levnadsvanor.

En av de medverkande är Maria Wolrath, docent i retorik vid Södertörns högskola, som forskar om klimatkommunikation och människors inställning till klimatomställning.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan: ”Klimaträttvisa” vårt grundläggande uppdrag

Hon beskriver hur kunskapen om klimatförändringarna kan skapa en konflikt hos människor som samtidigt fortsätter leva på ett sätt som de själva uppfattar som problematiskt. Enligt Wolrath kan det obehag som uppstår vara en viktig del av processen när människor börjar förändra sina beteenden.

– Jag tror att många människor just nu lider av en sorts gnissel mellan hur vi lever och det som händer med klimatet. Man har fattat att man själv är en del av problemet och det är ju fruktansvärt plågsamt, säger hon och fortsätter:

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan anordnar ”Sorgmarsch för klimatet”

– Man kan döva tankarna och hitta på en massa argument för varför man är oskyldig och inte ska behöva ändra sig. Men i våra studier ser vi att startpunkten till förändring ofta är det här skavet, det smärtsamma. Man vet att det är dåligt, men det är först när man blir ställd mot väggen som man erkänner det.

Vill förändra synen på konsumtion

Tolvstegsmetoden förknippas vanligtvis med gemenskaper för människor som försöker ta sig ur olika former av beroende. Under klimatkvällen ska erfarenheter från sådana sammanhang användas för att diskutera människans förhållande till konsumtion och naturresurser.

Svenska kyrkan vill bland annat undersöka vad människor behöver erkänna om sina levnadsvanor, vilka beteenden de kan behöva lämna bakom sig och hur förändring kan åstadkommas tillsammans med andra.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan satsar på ’klimatpedagog’

Maria Wolrath anser att det finns flera likheter mellan att bryta ett beroende och att försöka förändra en livsstil som man samtidigt uppskattar. Hon menar att människor behöver förhålla sig till att en omställning också kan innebära att avstå från sådant som tidigare har upplevts som positivt.

– Det finns så många paralleller. Om man ska kunna ta sig ur beroendet så måste man inse att det är en förlust, att det finns en massa härliga saker med den livsstilen som man brottas med. Först när man erkänner det så kan man dela den med andra.

LÄS ÄVE: Klimatrörelsen blir religion på riktigt – ska ersätta tio Guds bud

Wolrath lyfter även fram gemenskapens betydelse och hur människors självbild kan påverka deras vilja att ändra sina vanor. Hon beskriver klimatfrågan som något som också har en moralisk dimension, där individens uppfattning om sitt ansvar gentemot andra kan spela en viktig roll.

– En annan grej är att det underlättar väldigt mycket att vara en del av ett kollektiv. Det handlar om identitet, vem vill man vara? Det kan vara en stark drivkraft åt båda hållen, säger hon och fortsätter:

– Det finns etiska dimensioner och samvetet. Man upplever att man skadar någon annan med sitt beteende. Sak samma med klimatet. Och man får tydliga mål: Äta bättre, shoppa mindre.

Forskaren är själv klimataktivist

Men den som förväntar sig en opartisk betraktare av klimatfrågan kan få anledning att tänka om. Att döma av hennes aktivitet i sociala medier framstår Wolrath snarare som en engagerad klimataktivist än som en neutral observatör.

Biskop och klimatdebattörer medverkar

Bland deltagarna under kvällen finns Stockholms biskop Andreas Holmberg, som engagerat sig i frågor om klimat, hållbarhet och kyrkans ansvar för samhällsomställningen.

Även hållbarhetsutvecklaren Johan Mandarić Reunanen medverkar. Han har tidigare undersökt klimatkrisen utifrån ett beroendeperspektiv.

LÄS ÄVEN: 14 biskopar: Gud är klimataktivist och Greta hans profet

Under arrangemanget presenteras också två böcker som behandlar klimatfrågan med inspiration från tolvstegsmetoden. Den ena är 12 steg för planetmissbrukare, skriven av Johanna Linder, som arbetar med mänskliga rättigheter, ekologi och klimat inom Svenska kyrkan och Sensus.

Den andra är 12 steg för globalt välbefinnande av Anna Sixtensson, som utvecklade en metod med samma namn 2017 och även bedriver forskning inom ämnet.

”Människors ångest inför framtiden”

Att klimatfrågan diskuteras i en kyrka ser Maria Wolrath som naturligt, trots att ämnet också är politiskt omdiskuterat. Hon framhåller att klimatförändringarna väcker frågor som handlar om mer än politik och som även berör människors oro inför framtiden.

– Det där handlar om människors ångest inför framtiden. Folk med klimatångest och oro, säger hon till Riks.

Efter samtalen kommer besökarna att kunna ta del av olika stationer inne i kyrkorummet, där några av stegen i tolvstegsmetoden ska utforskas gemensamt. Syftet är att ge deltagarna möjlighet att reflektera över konsumtion, ansvar och förändring utifrån både individuella och gemensamma perspektiv.

Klimatkvällen äger rum i Sankt Jacobs kyrka i centrala Stockholm torsdagen den 15 oktober mellan klockan 17 och 19. Arrangemanget är kostnadsfritt och öppet för allmänheten, men deltagarna behöver anmäla sig i förväg.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkans nya psalmer handlar om klimat och invandring