➤ REPORTAGE Långt innan Trump vunnit valet i USA på löften om att bygga en mur mot Mexiko, byggdes en annan mur som separerade västvärlden från u-länder i Afrika – i Israel. Sedan dess har antalet olagliga gränspassager sjunkit från drygt 17 tusen 2011 till praktiskt taget noll 2018. Migrationsaktivister i Europa har länge drivit en tes som går ut på att det är omöjligt att stoppa invandringen. Samhällsnytt har besökt gränsen och pratat med gränspatruller för att utröna om den tesen stämmer.

Kapten Daniel Karibyan har tjänstgjort vid gränsen i snart tre år. Han ingår i bataljon Bardelas och leder ett förband på 85 män och kvinnor som bevakar 23 kilometer av den totalt 245 kilometer långa gränsen.

Efter Mubaraks fall i Egypten tilltog laglösheten i Sinai. En del beduinska klaner (ett nomadiskt folk- anm.) har gjort det till sin affärsmodell att smuggla grupper av afrikanska migranter över gränsen till Israel. Vid den tiden bestod den endast av ett lågt och genomrostat staket och utgjorde snarare en gränsmarkering än något hinder för människosmugglarna. Under en relativt kort period på tre år ökade antalet illegala gränspassager, från 5 197 år 2009 till 17 276 år 2011.

– På en kort tid fick vi totalt 64 tusen migranter från Afrika – vilket utgör nästan en procent av Israels befolkning, berättade den israeliska migrationsmyndighetens rättsexpert Shonit Shahar i en tidigare intervju med Samhällsnytt.

LÄS ÄVEN: Återvandringen har fungerat – i Israel

Den ohållbara situationen ledde till att ett beslut om att bygga muren fattades 2010. ”Muren behövs för att säkerställa Israels judiska och demokratiska karaktär”, uttalade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i samband med detta.

Det tog bara tre år tills muren stod klar längs hela gränsen. Den totala kostnaden för att bygga den högteknologiska muren i en svår terräng delvis bestående av berg blev 1,6 miljarder shekel (drygt fyra miljarder kronor).

[soliloquy id="238028"]

– Vi har inte riktigt haft några incidenter med folk som försöker att ta sig igenom muren under den tid som jag tjänstgjort, berättar Daniel Karibyan.

I flera länder – som till exempel Ungern eller i spanska enklaver i Marocko – blir det ändå ständiga försök att forcera muren eller klippa den. Händer något sådant här med?

– Nej, det är omöjligt, skrattar han.

– För det första är det inte lätt att klippa den. För det andra, när någon rör sig vid muren vet vi exakt var det är och kan skicka en patrull omgående.

Muren består av två lager – ett av dem med taggtråd. Utöver detta är muren ansluten till ett larmsystem som visar om ett inbrytningsförsök är på gång och exakt var detta händer. Systemet kompletteras med kameraövervakning samt luftballonger med värmekameror som kan skanna djupt in i Egyptens territorium och känna av kroppsvärme. På det sättet kan man veta om grupper av människor rör sig mot gränsen.

– Data från kameror och andra sensorer skickas till en central bas som samlar in all information från gränsen och sedan styr patrullerna. Varje 3 kilometer längs gränsen finns det en postering som bemannas av IDF (Israel Defence Forces – anm.) . De mobila patrullerna rör sig emellan dem. Totalt arbetar över 1 000 soldater med gränsbevakning.

Politikerna i Sverige har sagt att vi stängde gränsen efter migrationskrisen i Europa 2015. Samtidigt fortsätter drygt 2 000 migranter anlända till Sverige varje månad enligt Migrationsverkets statistik – främst via vår södra gräns. Skulle du kalla detta tillstånd ”en stängd gräns”?

– När ingen kommer in – då är det en stängd gräns. Men jag kan inte recensera era politiker: vad de menar med ”stängd gräns” kan jag inte rå över, svarar Karibyan diplomatiskt.

– En av gränsens viktigaste uppgifter är att skydda oss mot terrorister. Men även att stoppa folk som vill komma hit och vill få något som vi inte kan ge dem. Jag skyddar Israel och jag är stolt över det.