Det kan snart bli tillåtet för polisen att söka i icke-offentliga register för att identifiera grova brottslingar. Den så kallade biometriutredningen som sjösattes under den förra regeringen har nu slutförts av den nya regeringen och tros kunna vara till hjälp för polisen att klara upp långt fler brott än idag.

I Sverige har skydd för den personliga integriteten länge satt käppar i hjulen för myndigheter att söka i och samköra register för att uppdaga brottslighet. För register som inte är statliga har hindren för polisen varit än större.

Nyligen klarades ett 16 år gammalt dubbelmord i Linköping upp efter att polisen getts tillgång till en databas för släktforskning i USA. Att använda liknande databaser i Sverige är i nuläget förbjudet för polisen och det ifrågasattes om det var lagligt att kringgå förbudet genom att gå till databaser i utlandet.

Laghinder ska tas bort

Ett av förslagen i den färska biometriutredningen är att detta ska ändras. Laghindren för polisen ska tas bort så att man får söka i såväl svenska som utländska databaser för bland annat släktforskning.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Varningen: Dessa matoljor kan leda till ändtarmscancer

Det handlar om register som kan innehålla sådant som fingeravtryck, dna, ansiktsbilder och röstupptagningar. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) sade i början av veckan i samband med att han tog emot den färdiga utredningen att regeringen ställer sig positiv till detta och annat som föreslås i biometriutredningen.

Gäller endast de grövsta brotten

Enligt förslaget kommer det emellertid krävas att utredningen gäller mycket grova brott för att polisen ska få göra den här sortens utvidgade sökningar. I utredningen begränsas detta i ett första skede till mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.

– Det som händer nu är att vi tar hand om den här utredningen och vi kommer snarast möjligt att skicka ut de här förslagen på remiss. Vi ska göra allt vi kan för att förverkliga innehållet i utredningen, lovade Strömmer på en pressträff.

I offentliga register ska reglerna för när man får registrera en persons dna, ansiktsbilder, röstupptagningar och fingertryck lättas upp mer allmänt. Det ska räcka med att brottet har fängelse i straffskalan. Det ska också vara möjligt att behålla sådana uppgifter om avlidna brottslingar i tio år för ökade möjligheter att klara upp brott som personen kan ha begått medan han eller hon levde.

Invandrad gängkriminalitet huvudskälet

Justitieministern och utredaren Eric Leijonram var tydliga med att förstärkningarna av polisens möjligheter att använda och registrera biometriska uppgifter föranleds av den skenande invandringsrelaterade grova gängkriminaliteten.

Förslagen ska nu gå på remiss för att eventuellt justeras i avvägning mellan målsättningen att klara upp fler grova brott och att skydda den personliga integriteten. Planen är att lagändringarna ska träda i kraft från och med januari 2025.

Hela pressträffen med Gunnar Strömmer och Erick Leijonram kan ses nedan: