Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, utgör så kallad afrofobi det vanligaste anmälda hatbrottet. Attackerna ska karaktäriseras av en hög förekomst av våld.
Brås rapport är ett resultat av det uppdrag som myndigheten fått av regeringen om att ta fram ett kunskapsunderlag för att öka möjligheten att förebygga denna typ av brott.
LÄS ÄVEN: FN om Sverige: ”Ett land med systematisk rasism”
Materialet bygger på en granskning av drygt 430 polisanmälda ärenden gällande afrofobiska hatbrott och 26 semistrukturerade intervjuer med personer som har egna erfarenheter av utsatthet.
Brå har även samlat in erfarenheter från intresseorganisationer för afrosvenskar och hämtat in kunskap från experter och forskare inom fältet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv ska afrofobi vara det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott. Enligt Brå påverkar dessa afrosvenskars vardag och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap.
LÄS ÄVEN: Malmö gör mångmiljonsatsning mot ’afrofobi’ och ’islamofobi’
Enligt Brå domineras hatbrott med afrofobiskt motiv av verbala påhopp där n-ordet och andra nedsättande uttryck är vanligt förekommande. I bland ska också referenser till kolonialtiden användas, och då det gäller kvinnor är misogyna uttryck vanliga.
Andra återkommande former är hot och våld i skolan, trakasserier från grannar och hatbrott på arbetsplatsen. De som utsätts för afrofobiska hatbrott är ofta unga.
Okända gärningspersoner
När det gäller gärningspersoner är män i klar majoritet, tre av fyra. Oftast handlar det om en okänd gärningsperson men det är också vanligt att det är någon som den utsatta möter regelbundet som en klasskompis, kollega eller granne. En fjärdedel av gärningspersonerna var under 18 år. Inget sägs dock om etniciteten på de som sägs utföra brotten.
LÄS ÄVEN: Timbuktu: ”Tiden och demografin är på vår sida”
– De intervjuade berättar om brottens konsekvenser på kort och lång sikt – både för enskilda och samhället i stort. Såväl den egna som gruppens utsatthet kan bidra till uppgivenhet och en känsla av utanförskap. Att hatbrotten ofta är oförutsägbara och sker i många olika sammanhang kan även leda till ett tillstånd av ständig beredskap, säger Lisa Wallin, utredare på Brå.
LÄS ÄVEN: 1,7 miljoner till utbildning om svensk slavhandel ska motverka ’afrofobi’
– Det finns ett stort behov av att fånga upp det som specifikt präglar utsattheten mot afrosvenskar, för att tillgodose just deras rättigheter och stödbehov. Den kunskap och de regelverk som finns behöver också tillämpas i praktiken, säger utredare Klara Hradilova Selin.
Skenande rasism
Nyligen rapporterade Samnytt om en undersökning som hävdade att två av tre unga i nordöstra Göteborg har blivit utsatta för rasism. Som exempel på den påstådda rasismen angav man att få en fråga av polisen.
LÄS ÄVEN: Undersökning: Skenande rasism i Göteborg
– Vi har pratat med 11-åringar som blir stannade av polisen och blir frågade om de röker hasch, när de bara är på väg till fotbollsträningen, säger Mirjam Haj Younes, projektledare för Motståndskraft mot rasism.
LÄS ÄVEN: Miljöpartiet bjöd in Black Lives Matter till riksmötets öppnande
[totalpoll id=”501735″]
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.