Den franske presidenten Emmanuel Macron undertecknade tidigt på lördagen sin regerings mycket impopulära pensionsreform. Det innebär att den statliga pensionsåldern höjs från 62 till 64 år. Det skedde bara timmar efter att Frankrikes högsta konstitutionella organ godkänt förändringen. Beskedet utlöste nya våldsamma protester i bland annat huvudstaden Paris.

President Macrons pensionsreform har sedan den aviserades väckt ilskna reaktioner bland franska medborgare som lett till omfattande protester och strejker från arbete. Dessa intensifierades ytterligare på lördagen när det stod klart att den genomförs.

En av uppgifterna för Frankrikes konstitutionsråd var att undersöka om regeringen hade undvikit nationalförsamlingen, den franska parlamentets andra kammare, och om debatttiden för pensionsreformen hade förkortats. Trots att rådet underkände vissa delar av reformerna på grund av juridiska brister godkändes lagändringen.

Rådet sa nej till folkomröstning

Rådet sa även nej till kravet på en folkomröstning om pensionsåldern, som hade lagts fram av över hundra vänsterparlamentariker. Nu har oppositionen presenterat ett nytt förslag om folkomröstning som konstitutionsrådet ska ta ställning till i maj.

Strejker och protester

Ytterligare strejker och protester förväntas, då fackledare redan innan beslutet varnade för att man kommer att fortsätta strejka om reformen inte dras tillbaka. Demonstranter började samlas utanför Paris stadshus redan innan beskedet.

Efter rådets beslut utbröt våldsamma protester i Paris där demonstranter bland annat tände eld på en polisstation och över hundra personer greps. Sedan januari har det hållits tolv dagar av demonstrationer mot reformerna.

Vissa demonstranter ropade att de skulle fortsätta protestera tills ändringarna dras tillbaka, rapporterar BBC.

Motstånd från både höger- och vänsterpolitiker

President Macron hävdar att reformen är nödvändig för att säkra landets offentliga finanser. Dock möter förslaget motstånd från både vänster- och högerpolitiker, däribland Jean-Luc Melenchon och Marine Le Pen, som båda reagerat starkt på beslutet.