Juni blev en ny rekordmånad för antal företagskonkurser i Sverige. Hushållens ekonomi är svårt tyngd av hög inflation, höga boräntor och höga priser på mat. el och drivmedel. När köpkraften går ned så här kraftigt minskar konsumtionen till en nivå där kundbortfallet för många företag blivit större än vad man klarar, i synnerhet som många av de kostnadsökningar som pressar hushållen också drabbar företagen.

Enligt ekonomiska bedömare är det ingen topp som kan tillskrivas tillfälliga fluktuationer i antalet konkurser, utan en ihållande trend som man tror kommer att fortsätta under överskådlig tid. Jämförelser börjar nu dras med 90-talskrisen.

Hårdast konkursdrabbad är hotell- och restaurangbranschen men byggbranschen ligger inte långt efter. I båda fallen är det hushållens minskade köpkraft som är huvudorsaken. Den kan i sin tur spåras till bland annat en rad politiska beslut som fattades under de två senaste röda och rödgröna regeringsperioderna och Riksbankens sätt att hantera styrräntan som sträcker sig än längre tillbaka i tiden.

Prioriterar mat på bordet och tak över huvudet

Mat på bordet och tak över huvudet har blivit avsevärt dyrare och många måste nu prioritera dessa basbehov så mycket att pengarna inte räcker till mycket av annan konsumtion. De pengar man får över är man också mer försiktig med att spendera av oro för att botten inte ska vara nådd och att det då kommer att behövas en buffert.

Mycket handlar enligt de ekonomiska bedömarna också om förväntningar som blir självuppfyllande profetior. Det är ett välkänt fenomen som i hög grad påverkar konjunkturcyklerna men gäller också för hur hushållen agerar.

Brist på vetskap om vad framtiden för med sig skapar oro och resulterar i ett ekonomiskt beteende som får de ekonomiska hjulen i samhället att sakta in, vilket blir en bekräftelse på att oron varit befogad. Mer fakta och fler positiva besked och prognoser kan ge omvänd effekt.

Småföretagen drabbas värst

För förståsigpåarna kommer konkursrekorden inte som någon överraskning. Det man i stället är lite förvånad över är att det dröjde längre tid innan dessa var över oss med full styrka än man förutspått.

Jämförelserna med 90-talskrisen härrör sig ifrån att den hade sitt ursprung i bostads- och fastighetsmarknaden och sedan spred sig till en rad andra områden i samhället. Även om det på detaljnivå är andra faktorer som påverkar bostadsmarknaden och byggbranschen idag finns det likheter och risk för samma typ av ringar på vattnet.

De som är värst konkursdrabbade är få- och enmansföretagen där många är ett med sina företag och tvingas se sina drömmar och livsverk gå om intet. Den rådande situationen medför också att färre små företag startas, vilket kan ge följdeffekter för stärre företag som ofta förlitar sig på mindre som underleverantörer.

Det kan också bli svårare för hushållen att få tag på hantverkare och liknande. arbeten som ofta utförs av småföretagare och de större företagen inte är intresserade. Marknaden för rot- och rut-tjänster drabbas.

Kompetensflykt försvårar återhämtning

Vissa branscher kan komma att dräneras på kompetens. Många som bli av med jobben söker sig till andra branscher och när konjunkturen vänder kan den hämmas av att tillväxt inte kan ske i den takt som annars vore möjlig, på grund av att företagen inte kan hitta den arbetskraft de behöver.

Och ju längre den rådande vågen av konkurser håller i sig desto trögare kan återhämtningen bli. Prognosen just nu är att den kommer att hålla i sig i varje fall året ut.

De ekonomiska bedömarna efterfrågar räntesänkningar i kontrast till de höjningar som Riksbanken har aviserat. Men dess uppdrag är egentligen begränsat till att reglera inflationen och ur det perspektivet skulle styrräntan behöva höjas tämligen kraftigt.

Den långa perioden av extremt låg ränta, nollränta och till och med minusränta har emellertid skapat en situation där långt fler hushåll än tidigare är högbelånade för sitt boende, något som begränsar Riksbankens handlingsutrymme om man inte vill att bostadsmarknaden och därmed den redan krisdrabbade byggbranschen ska krascha fullständigt.

Lågt byggande trots hög invandring

Redan den byggkris som råder idag kommer enligt bedömarna att ta lång tid att återhämta sig från, även om inte ytterligare faktorer tillkommer som motverkar detta, såsom kraftiga räntehöjningar. Det låga bostadsbyggandet 2023 tros bli ännu lägre 2024, 2025 och 2026.

Först framemot 2030 spås byggandet vara i gång i fullt takt igen. Samtidigt fortsätter Sverige att ta emot i storleksordningen 100 000 migranter varje år som behöver någonstans att bo.

Ekonomi