Trots ett årligt anslag på drygt nio miljarder kronor till public service varnar SVT:s ledning för nedskärningar och försämrat utbud. Anledningen uppges vara ökade kostnader för marknätet efter att TV4 lämnat, trots att public service-kommittén lovat att sådana kostnader inte ska belasta bolaget. Utspelet ger nytt bränsle åt kritiken mot den som man menar konfiskatoriska finansieringsmodellen och uppdraget som helhet där den påstådda opartiskheten i utbudet länge ifrågasatts.
Sveriges Televisions VD Anne Lagercrantz hävdar i ett stort utspel på egna plattformen att bolaget kommer att behöva minska sina kostnader med 355 miljoner kronor från och med nästa år. Det motsvarar ett fåtal procent av den totala finansieringen, sett till att public service-systemet varje år tilldelas drygt nio miljarder skattekronor, varav SVT tilldelas den absoluta huvuddelen.
LÄS ÄVEN: SVT tar chansen – kräver ytterligare skattemiljarder
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Lagercrantz förklarar sparkravet med ökade kostnader för marknätet samt ett utökat uppdrag kopplat till digital beredskap. I ett internt meddelande till de anställda påstås att publiken ”kommer att märka av besparingarna” besparingarna i form av försämrat utbud. VD hotar också anställda med sparken om inte ytterligare ett antal hundra miljoner skattekronor skjuts till.
TV4 lämnar – SVT kräver kompensation
Bakgrunden till situationen är att TV4 som sista kommersiella aktör har lämnat marknätet. Enligt SVT har detta lett till ökade kostnader som nu riskerar att belasta bolagets ordinarie verksamhet.
SVT:s vd Anne Lagercrantz riktar kritik mot att dessa nya kostnader inte kompenserats genom höjda anslag.
– Pengar avsedda för nyheter och program riskerar att gå till samhällets i infrastruktur i stället för innehåll.
Motstridiga uppgifter
Hur TV4:s beslut konkret påverkar SVT:s public service-uppdrag eller varför hon tror att SVT ska behöva bära eventuella mer kostnader utvecklas dock inte närmare.
LÄS ÄVEN: SVT gjorde som BBC – video med Trumps tal manipulerades
Påståendet kontrasterar mot att public service-kommittén uttryckligen slagit fast att ”extraordinära kostnader för marknätet” inte ska belasta public service-bolagen.
Besvikelse på politiken – krav på ”lösning”
SVT kritiserar att regeringen ännu inte presenterat ”någon åtgärd”. För 2026 spekulerar Lagercrantz, i strid med public service-kommitténs utfästelse, i ökade marknätskostnader på 192 miljoner kronor. VD uttrycker sin frustration över situationen.
– Jag är besviken på att politikerna inte presenterat en lösning, men måste ta ansvar för SVT:s ekonomi och agera. Den fakturan har redan kommit.
Vad den efterfrågade ”lösningen” mer konkret förväntas vara preciseras inte, men budskapet är tydligt: utan ytterligare hundratals fler miljoner i skattemedel hotar neddragningar, färre program och personaluppsägningar.
Program och personal i skottlinjen
Av de planerade besparingarna hävdas programverksamheten få stå för den största delen, 220 miljoner kronor. Nyheter och sport ska spara 80 miljoner, medan administration och teknik ska minska sina kostnader med 55 miljoner.
LÄS ÄVEN: SVT:s språkbruk: Högerextrem nämns 79 gånger oftare än vänsterextrem
Ledningen utesluter inte personalneddragningar och uppger att planering för detta redan påbörjats i samtliga avdelningar. Den nya kostnadsnivån är planerad att vara nådd i början av 2027 om inte regeringen öppnar skattkistan.
Långvarig kritik mot public service
Kravet på mer pengar kommer samtidigt som public service-bolagen är föremål för omfattande kritik. SVT, SR och UR har anklagats för att inte leva upp till kravet på opartiskhet, för att ha en tydlig vänsterslagsida i sitt innehåll och för att i praktiken sudda ut gränsen mellan nyhetsrapportering och opinionsbildning.
Nyligen riktades skarp kritik mot att Anne Lagercrantz make, mångmiljonären och författaren David Lagercrantz, på skattebetalarnas bekostnad bjöds på exklusiv skidsemester inom ramen för ett underhållningsprogram. Anne Lagercrantz vägrade emellertid att komma till riksdagens kulturutskott för att förklara sig med hänvisning till att detta skulle utgöra ”politiska förhör”.
LÄS ÄVEN: SVT:s vd bjuder stenrike maken på lyxsemester i nytt reseprogram – skattebetalarna tar notan
Därtill har principiell kritik riktats mot själva finansieringsmodellen. Man menar att det strider mot frihetliga och demokratiska grundprinciper att tvinga medborgare att via skattsedeln betala för journalistik och innehåll de inte efterfrågar, och att staten missbrukar sin beskattningsrätt för att finansiera medieverksamhet på ett sätt som har förlaga i totalitära, företrädesvis kommunistiska, samhällen.
Mot den bakgrunden ifrågasätts nu varför ett redan mycket generöst finansierat system inte anses kunna hantera kostnadsökningar motsvarande några få procent – särskilt när dessa kostnader enligt tidigare politiska löften inte ens skulle belasta bolagens budgetar.
LÄS ÄVEN: Aron Flam om statsmedierna: ”En katastrof för kulturen och demokratin”
