Gängvåldet fortsätter att slita sönder Sverige. Bombdåd och skjutningar har blivit en del av vardagen – inte bara i så kallade utsatta områden, utan över hela landet och oavsett tid på dygnet. Trots politiska krafttag, utökade polisiära insatser och nya lagförslag fortsätter de kriminella nätverken att växa, och fylls på med allt yngre ”klivare” – eller svenska barnsoldater, som de kallas i Danmark – redo att begå dödliga dåd. Unga som dragits in genom raplåtar och löften om snabba pengar, där grovt våld framställs som något glamoröst och vägen till ett liv i lyx. Men bakom fasaden döljer sig en verklighet som sällan lyfts fram i medierna – ett liv präglat av paranoia, sömnlöshet och ständig flykt från både polis och fiender, tills fängelse eller döden sätter punkt.
Att vända utvecklingen är inget som sker över en natt. Både statsminister Ulf Kristersson (M), justitieminister Gunnar Strömmer (M) och SD-ledaren Jimmie Åkesson har understrukit att det kan ta många år innan de brottsbekämpande insatserna ger verklig effekt.
Rikspolischef Petra Lundh har nyligen sagt att det inte är något Sverige kan vända på två år, men hon ser ändå tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. Antalet skjutningar har minskat, men samtidigt har bombdåden ökat under senare år.
LÄS ÄVEN: 14-åringar sköt ihjäl bankman i Skurup – kan inte straffas
Idag lyckas polisen avbryta fler våldsdåd och gripa fler gärningsmän än tidigare, mycket tack vare att många av dem är unga och slarvar i sina brott, vilket lämnar spår efter sig.
Och trots att vissa framsteg faktiskt görs är konfliktnivåerna i landet fortsatt höga, och nyrekryteringen av unga till gängmiljöerna är fortfarande intensiv. Gangsterrappen och dess musikvideor fungerar som en lättillgänglig inkörsport och rekryteringsmetod – lockade av allt som glimmar och lovar snabba pengar och status.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Samnytt har talat med en person med djup insyn i gängmiljön. I intervjun riktas skarp kritik mot glorifieringen av gänglivet, mediernas roll i utvecklingen, samhällets oförmåga att ge avhoppare en verklig chans att välja en ny väg – samt det ansvarslösa romantiserandet från medieaktörer som Sveriges Radio, som präglar dagens gangsterrap.
“Någon behöver säga det – förbjud gangsterrap”
Vår källa är nämligen tydlig med den biten. Gangsterrappen som både marknadsförs och prisas av den skattefinansierade public service-aktören Sveriges Radio spelar en central roll i att locka in unga i den kriminella världen.
LÄS ÄVEN: SR-chef försvarar rap om vapen och knark: Inte gangsterrap – det är svensk hiphop
Gangsterrapparnas musikvideor är fyllda med dyra märkeskläder, lyxbilar och exklusiva schweiziska klockor – som ofta är falska. Stora sedelbuntar skickar en förförisk signal till unga om ett glamoröst liv där pengar och makt flödar. Under vissa perioder av intensivt gängkrig har det till och med funnits kölistor hos gängen – barn och unga som stått på tur för att få utföra dåd, som skjutningar eller bombattentat.
– Det har blivit så glorifierat genom gangsterrappen. Det är Moncler, Audi-bilar, falska Rolex-klockor, cash och det ser så fett ut. “Wow, så vill jag också ha det.”
– Någon behöver säga det. Förbjud gangsterrap. Det är sådant som lockar unga idag att vilja bli en del av miljön. Sedan behövs betydligt hårdare straff för exempelvis vapenbrott. Bort med straffrabatter och andra avdrag oavsett ålder.

Ett helvete bakom kulisserna
Men bakom den glorifierade fasaden är verkligheten långt ifrån glittrig. Det handlar om en tillvaro där paranoian äter sig djupt in – där personer knappt vågar röra sig utomhus.
– De glorifierar en livsstil som inte ens är fem procent av vad det livet innebär. Visa istället den ständiga paranoian att leta efter spanbilar, att byta boende varje månad, byta telefon varje månad, inte prata om något i bilar, den ständiga stressen och paranoian som du aldrig blir av med.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: “När det inte skjuts går det bra för gängen”
Bakom varje flashig bild eller video i sociala medier döljer sig en vardag där trygghet är ett minne blott. Livet går ut på att ständigt vara på vakt – mot polisen, mot konkurrenter, mot förrädare i de egna leden. Personen återupprepar många delar igen:
– Det finns mycket man kan berätta som hade gjort att unga hade tänkt om. Såsom ständig stress, man sover aldrig bra, vissa tar droger för att sova, byter boenden, bbyter telefoner, kopplar ut funktioner som kamera och mikrofon i telefonen för att inte bli avlyssnad, tittar hela tiden i backspegeln om det är fiender som vill mig illa eller är polisens spanare. Det är inte glamoröst.
– Den psykiska påfrestningen sliter sönder många helt, men det pratar ingen om i låtarna som toppar listorna på Spotify och Youtube.
Exempel på musikvideo av gangsterrap som ofta går virala och blir en inkörsport för unga:
En andra chans – eller ett slutet samhälle?
En annan sida av myntet som sällan får uppmärksamhet är vad som händer efter fängelsestraff. Många gängkriminella uttrycker en önskan om att lämna det destruktiva livet bakom sig. Men det är lättare sagt än gjort. Enligt vår källa är det ofta arbetsmarknaden som sätter stopp – även om källan tydliggör att man inte ska lägga skulden på någon annan för sina livsval.
– Det finns många som suttit i fängelse och kommit ut och blivit skötsamma. Det finns också många som kommit ut och blivit tio gånger värre. Jag kan bara tala av egen erfarenhet, jag var dömd för narkotikarelaterat brottslighet och kom ut med en stark vilja att inte göra något kriminellt och åka tillbaka till fängelset, berättar källan och fortsätter:
– I ett halvår sökte jag jobb och gick på massvis av intervjuer, jag gick vidare och fick flera erbjudanden men så fort de krävde ett utdrag från belastningsregistret blev det nej. Alla sa ”nej, nej, nej”.
Personen sade sig genuint vilja ändra livet men det var stopp överallt.
– Där ville jag verkligen vända mitt liv. Det sägs ofta att alla är värda en andra chans, men jag ska vara ärlig, många kriminella säger samma sak.. man får inte någon chans att ta sig in på rätt bana, även om man försöker. Det är tvärstopp på grund av belastningsregistret. Det finns många som vill jobba och som säger att den kriminella banan inte är värd det.
– Jag skyller inte på samhället, men jag tycker att det borde finnas någon enklare väg tillbaka och in i ett hederligt arbete för de individer som verkligen vill ställa om och jobba – att faktiskt få en chans att provjobba under en period. Istället möts man av ett trots att intervjun gick bra och det var i slutskedet.

Här blottas en djup systembrist – en oförmåga att erbjuda seriösa möjligheter till dem som faktiskt vill byta bana och annars faller tillbaka till lättillgängliga pengar.
– De sägs mycket att alla är värda en andra chans. Men det jag ska vara ärlig och säga, det är många kriminella som säger samma sak, man får inte någon chans att ta sig in på rätt bana även om man försöker. Det är tvärstopp med belastningsregistret.
En praktikplats räcker inte för att få någon att sluta med brott – särskilt inte om man kommer från en bakgrund där man tidigare tjänat tiotusentals kronor i veckan och fortfarande har omkostnader i form av boende, familj och annat uppehälle.
– Jag vet att det finns Kris, Fryshuset och allt vad det heter, men det leder inte till jobb. Det måste finnas någon inkörsport till ett nytt vägval i livet. Folk måste ha jobb som räcker till hyra och mat. Ingen kriminell kommer att lägga ner för att få en praktikplats som inte räcker för att få det att gå runt.
– Då blir det lätt att man tänker att lite narkotikahandel är okej, och så är personen igång igen. Det är svårt, men jag tror att det måste finnas ett bättre system för dem som verkligen vill förändras, bli en del av samhället och ta sig in på arbetsmarknaden.

“Alla säger samma sak – jag hade valt annorlunda”
Det finns ett narrativ som sällan hörs – den tystare rösten från dem som varit på insidan och som nu, när de kommit ut, ångrar varje sekund.
– Jag kan nämna namn, grovt kriminella – mediekända kriminella som tjänar enorma pengar, och jag lovar alla säger samma sak. “Hade jag spolat tillbaka tiden så hade jag valt en annan väg, tjänat 30 000 i månaden, haft bolån och aldrig ägnat mig åt den här världen med kriminalitet”.
LÄS ÄVEN: SR svarar: Därför diggar vår programledare när det rappas om vapen och knarkhandel
Men dessa röster hörs inte. I stället lyfts gängledare i medierna som några slags maffialiknande figurer med lyxliv som ingen kommer åt.
– Sedan har media en del av ansvaret för utvecklingen genom att höja upp gängledare och gäng för att sälja. Gäng fick namn som Dödspatrullen, och gängledare får nästan idolartiklar. De målas upp som övermän som gör vad de vill från utlandet, klarar sig och tjänar enorma summor.
Enligt källan behövs en mer nyanserad bild av hur gängmiljön faktiskt ser ut bakom musikvideos, tv-serier och nyhetsrubriker.
Sedan menar personen att det finns en glorifiering av välkända knarkbaroner som Pablo Escobar, El Chapo med flera och ett liv i lyx att döma genom medierapporteringen och tv-serier.
– Visst, de jobbade väldigt hårt, men de faller också. Titta på dagens gängledare och var de sitter nu. Det jag menar är att det ofta känns som att man inte inkluderar kriminella och före detta kriminella i medieuppmärksamheten som verkligen kan informera unga som funderar på att ge sig in i miljön eller redan är inne, säger personen och fortsätter:
– Då menar jag inte Jonte, 52, som suttit för att ha langat tjack, utan personer som varit involverade i grov organiserad brottslighet och verkligen kan berätta om misären som fängslar sig fast.

Förebilder och skola
Lösningen? Vår källa menar att det krävs mer än polisinsatser och hårda straff för att hålla folk borta från att lockas in. Det är visserligen väldigt viktiga delar säger personen. Men det behövs enklare vägar in i arbete efter avtjänade straff och även förebilder för unga.
Personen pekar på människor att se upp till. Inte gangsters som dyker upp på sociala medier – utan exempelvis idrottsstjärnor, tränare, lärare och entreprenörer.
– Barn och unga i Sverige behöver förebilder. De behöver gemenskap. Förr ville alla spela fotboll, såg upp till Zlatan, Ronaldo, Beckham osv. Lagsport är viktig men framförallt är skolan viktig. Den är superviktig, säger personen och fortsätter:
– Det är viktigt att föräldrar engagerar sig och verkligen ser till att barnen går till skolan och gör nytta där för att få bra betyg. På så sätt kan de se att livet har mer att erbjuda än de snabba vägar in i gänglivet som i längden leder till misär.
LÄS ÄVEN: Poliser talar ut om utvecklingen i Sverige: “Det kommer bara bli värre”
Gängkriminaliteten kommer inte att upphöra på ett år eller en mandatperiod, och gängvåldet kan inte lösas med en enda åtgärd. Men att lyssna på dem som varit där i miljön och sett den verkliga baksidan av ett liv i kriminalitet kan vara ett viktigt steg för att öka kunskapen om vilka straff som verkligen avskräcker, och vilka vägar samhället bör erbjuda för att förhindra att unga lockas in och rekryteras in i den världen. Ett steg kan enligt källan vara att börja med att förbjuda gangsterrap – åtminstone sluta marknadsföra den.
Hur som helst är budskapet tydligt från personen. Det glamorösa gangsterlivet är en lögn. Det slutar sällan i lyx, snarare i en tillfällig glans – oftare leder det till fängelse eller död alkohol. Men även alkohol och droger som enda väg till tillfällig ro.

📣 Gillar du Samnytt?
Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att vi ska fortsätta med granskningar – bli gärna prenumerant!
- Stötta med prenumeration – klicka här.
- Swish: Donera valfri summa till 123 083 3350
- Vill du donera på andra sätt? Läs mer här.