EU-ledaren: Vi måste skicka ”en livlina” på 1 000 miljarder kronor till Ukraina

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade i veckan att unionen behöver skicka ”en livlina” på närmare 1 000 miljarder kronor för att säkra Ukrainas behov de kommande två åren. Men eftersom Bryssel inte har några pengar presenterar hon nu två alternativ för medlemsländerna. Att använda de frysta ryska tillgångarna inom EU – trots varningar från Europeiska centralbanken och Belgien om allvarliga risker för unionens stabilitet – eller att låta medlemsländernas skattebetalare fortsätta finansiera kriget genom att von der Leyen tar lån som medlemsländerna sedan måste avbetala. Parallellt med storsatningen rullas korruptionsutredningar upp i president Zelenskyjs innersta krets och USA:s president Donald Trump anklagar EU för att förlänga kriget genom att motarbeta förslagen men även att öppna för att ta av de frysta ryska tillgångarna som USA vill använda som förhandlingsmedel mot Ryssland.

EU-kommissionen presenterade denna vecka ett omfattande paket som syftar till att möjliggöra ett unikt räntefritt lån till Ukraina, där frysta ryska statstillgångar används som säkerhet. Förslaget omfattar 90 miljarder euro, det vill säga närmare 1 000 miljarder kronor, och ska täcka Ukrainas militära och ekonomiska behov under 2026 och 2027. EU står nästan ensamma kvar med att försörja Ukraina under det pågående kriget.

– Idag föreslår vi att täcka två tredjedelar av Ukrainas finansieringsbehov under de kommande två åren, sa kommissionsordförande Ursula von der Leyen till journalister när hon presenterade förslaget.

– Detta motsvarar 90 miljarder euro. Resten skulle täckas av internationella partners.

EU:s planer sammanfaller med att Nato-länderna diskuterar att skicka omkring elva miljarder kronor till Ukraina varje månad för att hålla krigsmaskineriet igång under de kommande åren. Enligt flera ledare finns inget tak för denna miljardrullning från enskilda länder, Nato och EU, och stödet kommer att fortsätta så länge det behövs.

LÄS ÄVEN: Så många miljarder lovar Nato skicka till Ukraina – varje månad

I EU finns omkring 210 miljarder euro – motsvarande cirka 2 310 miljarder kronor – i frysta ryska tillgångar, som Bryssel vill frigöra för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev, när kriget nu närmar sig fyra år efter Rysslands invasion i februari 2022.

– Europa kommer att förbli [Ukrainas] starkaste och mest pålitliga partner… vi kan ge dem medel att försvara sig och föra fredsförhandlingar från en position av styrka, sade von der Leyen och fortsatte:

– Budskapet till Ryssland är att reparationslånet ökar kostnaderna för kriget för Ryssland och bjuder in Ryssland till förhandlingsbordet för att äntligen hitta fred.

Initiativet, som saknar historisk motsvarighet, har länge diskuterats i breda drag. Men först nu har EU-kommissionens ordförande lagt fram de konkreta planerna som hon menar har juridisk förankring och som krävs för att omvandla idén till praktiskt genomförande.

Grundtanken är att använda de frysta tillgångarna från Rysslands centralbank som bas för ett räntefritt EU-lån. Ukraina skulle inte behöva återbetala något förrän efter att Ryssland avslutat kriget och accepterat att ersätta skadorna – ett scenario som idag framstår som avlägset.

Utöver detta föreslår EU en helt ny försvarslinje. Ett förbud mot att återlämna statliga tillgångar till Ryssland. Förslaget står i kontrast mot USA:s plan att använda de frysta ryska tillgångarna som verktyg i fredsförhandlingar med Ryssland.

Styret under von der Leyen betonar vidare att det är ”otvetydigt” att kriget har orsakat ekonomiska störningar som motiverar att använda denna åtgärd.

EU-kommissionen föreslår att mekanismen i Artikel 122 ska användas med majoritetsbeslut och inte enhällighet, vilket dessutom gör det möjligt att kringgå motstånd från exempelvis Ungern. Artikeln har tidigare använts vid eurokrisen och covid-19-pandemin, men aldrig i frågor som överlappar EU:s gemensamma säkerhetspolitik, där enhällighet annars krävs.

LÄS ÄVEN: Professor: 30 procent av stödet till Ukraina försvinner i korruption

– Det här är vansinnigt, och jag förstår inte hur de tror att det ska gå igenom, säger en högt uppsatt tjänsteman från ett EU-land om planerna anonymt till Financial Times och fortsätter.

– Det är inte säkert att alla länder går med på det, och om det görs kan det få stora konsekvenser framöver.

Europeiska centralbanken kritisk

Europeiska centralbanken (ECB) har också motsatt sig idén att den skulle kunna garantera ”reparationslån”, med argumentet att tillhandahållandet av sådan nödsituationlikviditet skulle bryta mot bankens juridiska mandat.

ECB:s ordförande Christine Lagarde sade på onsdagen att förslaget om reparationslån var något som ”tänjde gränserna [och] som förhoppningsvis följer internationell rätt”. Med andra ord är det något riskabelt som von det Leyen vill driva igenom.

– Vår skyldighet är också att försvara valutan, euron, och att se till att principerna i internationell rätt respekteras, sa hon bland annat och vidare:

– Om vi vill säkerställa att Europa är ett centrum där rättsstaten gäller, bör vi inte börja med att bryta mot rättsstaten.

Belgien och Euroclear stretar emot och varnar

Belgien spelar en nyckelroll i Ursula von der Leyens planer eftersom majoriteten av de ryska tillgångarna – omkring 185 miljarder euro – förvaras hos den internationella värdepapperscentralen Euroclear i Bryssel. Landet har varit det mest kritiska medlemslandet till planerna och har varnat för juridiska risker, möjliga vedergällningar från Ryssland samt bristande skydd för både staten och Euroclear.

Den belgiske premiärministern Bart De Wever uttryckte i ett skarpt formulerat brev att hela upplägget var ”felaktigt i grunden” och fullt av ”betydande risker” för både Belgien och EU:s övriga medlemsländer. Hans invändningar kastade en tydlig skugga över EU-kommissionens presentation för att få iväg mer pengar till Ukraina.

För att bemöta dessa farhågor föreslår kommissionen två garantiramverk på vardera 105 miljarder euro. Det första ska täcka stödet på 90 miljarder under de kommande två åren, och det andra kan aktiveras därefter om nästa EU-långtidsbudget, som träder i kraft 2028, inte tar över ansvaret.

Garantierna ska även täcka eventuella domstolsbeslut som skulle kunna gå Rysslands väg – något flera internationella medier även påpekar som sannolikt, eftersom EU-kommissionen agerar på hal is med sitt juridiska upplägg. Inom EU gör nuvarande regler att rättsavgöranden kopplade till sanktioner automatiskt ogiltigförklaras, vilket i praktiken ska försvåra ryska krav inom unionen. Men utanför EU, i länder som USA och andra jurisdiktioner, kan situationen se helt annorlunda ut, och där kan Ryssland potentiellt vinna rättsliga strider.

Belgien har dessutom varnat för att europeiska tillgångar kan tas i beslag i Rysslandsvänliga länder. Som svar planerar kommissionen ett nytt sanktionssystem riktat mot aktörer, exempelvis advokatbyråer, som hjälper till med sådana beslag. Utöver detta föreslås ett helt nytt försvar. Ett förbud mot återlämnande av statliga tillgångar till Ryssland.

Beslutet ska fattas med kvalificerad majoritet enligt artikel 122 i EU‑fördragen, en bestämmelse som hittills nästan uteslutande använts vid energikriser och försörjningsproblem, men aldrig i utrikespolitiska sammanhang. Styret under von der Leyen menar att det ger medlemsländerna möjlighet att ”på förslag av kommissionen, besluta, i solidaritet mellan medlemsstater, om åtgärder som är lämpliga med hänsyn till den ekonomiska situationen.” Kommissionen bedömer också att det är ”otvetydigt” att kriget orsakat ekonomiska störningar som motiverar denna åtgärd.

EU:s plan att använda de ryska tillgångarna möter även motstånd från andra medlemsländer. Belgien oroar sig för att ett fredsavtal förmedlat av USA kan kräva att tillgångarna frigörs, och att Ungerns premiärminister Viktor Orbán – som är starkt kritiskt till fortsatt stöd- kan lägga veto vid sexmånadersförnyelsen av sanktionerna.

Lånet mot de frysta tillgångarna, som inte skulle återbetalas förrän Ryssland betalat reparationskostnader, är ett förslag som under von der Leyens nödbefogenheter bara skulle kräva kvalificerad majoritet. I praktiken skulle dessa nödbefogenheter hindra länder som Ungern från att använda sitt veto vid sexmånadersförnyelsen, vilket annars skulle kunna frigöra tillgångarna och sabotera lånet.

LÄS ÄVEN: Efter Zelenskyjs vädjan: EU skickar ytterligare 65 miljarder till Ukraina

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz planerar att resa till Bryssel i ett påtryckningsförsök mot Belgien att släppa de ryska tillgångarna till EU. Han ska hålla ett privat möte med Belgiens premiärminister Bart De Wever och EU-kommisionens ordförande Ursula von der Leyen för att försöka överbrygga Belgiens motstånd.

Merz, som är en stark förespråkare för att använda de ryska tillgångarna för att stödja Ukraina, sade till reportrar att han tar De Wevers oro ”på allvar” och att han vill bemöta den vid mötet.

– Jag vill inte övertala honom, utan snarare övertyga honom, sa Merz och fortsatte:

– Om vi går denna väg gör vi det för att hjälpa Ukraina, möjligtvis under de kommande två till tre åren.

Belgien hävdar att landet ännu inte fått tillräckliga garantier för att inte lämnas ensamt att betala framtida krav om Ryssland vinner rätt att återkräva tillgångarna. Landet menar också att användningen av de frysta medlen skulle utsätta Europa och dess företag för rysk vedergällning. Belgiens utrikesminister Maxime Prévot sade att de juridiska texter som von der Leyen lagt fram ”inte tillgodoser våra farhågor på ett tillfredsställande sätt.”

– Vi har upprepade gånger sagt att vi ser reparationslånet som det sämsta alternativet av alla, eftersom det är riskfyllt och aldrig tidigare har gjorts, sade Prévot och fortsatte:

– Detta förklarar varför vi fortsätter att förespråka ett alternativ, nämligen att EU lånar de belopp som behövs på marknaderna.

EU-kommissionen försäkrar samtidigt att man har infört ett ”trelagersskydd” för att skydda Belgien mot juridiska risker. Det är dock högst oklart om detta verkligen skulle fungera, eftersom Bryssel nu experimenterar med nya lösningar och juridiska kryphål.

Pengar i Sverige

Belgien har också efterlyst tydligare solidaritet rörande de ryska frysta eftersom allt fokus har legat på den överväldigande majoriteten av tillgångarna som hos Euroclear, trots att ytterligare 25 miljarder euro finns utspridda i banker i bland annat Frankrike, Sverige, Tyskland och Cypern.

von der Leyen lovade därför att hela summan av de frysta ryska tillgångarna – 210 miljarder euro, det vill säga omkring 2 310 miljarder kronor – ska ingå i konstruktionen. Om EU-kommissionen verkligen kan navigera runt lagar, banksekretess och nationella hinder är fortfarande oklart.

EU-kommissionen uppmanar även Kanada, Storbritannien och Japan att ta liknande steg med frysta ryska tillgångar i deras länder.

Korruptionsutredningar

Förslaget presenteras samtidigt som ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs innersta krets skakas av korruptionsskandaler och pågående utredningar, vilket har lett till flera tunga avgångar, däribland stabschefen Andrij Jermak, Zelenskyjs närmaste man.

LÄS ÄVEN: Zelenskyjs närmaste man avgår efter anti-korruptionsrazzia

von der Leyen vill därför knyta stödet till en särskild klausul: om Ukraina misslyckas med att genomföra sina antikorruptionsreformer – som under sommaren när två myndigheters oberoende ifrågasattes och Zelenskyj försökte ta kontroll över dem – kommer utbetalningarna att stoppas.

Plan B: Låna för att fortsätta kriget

Om Belgien, trots alla dessa garantier och skyddsåtgärder, fortsätter att motsätta sig reparationslånet har von der Leyen en Plan B för att säkerställa finansieringen.

Som alternativ kommer kommissionen att gå till marknaden och låna upp 90 miljarder euro på alla medlemsstaters vägnar för att stödja Zelenskyj i Ukraina under kriget mot Ryssland. Den gemensamma upplåningen undviker därmed att röra de ryska tillgångarna och de rättsliga fallgropar som är förknippade med dem.

Precis som med reparationslånet kommer Ukraina endast behöva återbetala de 90 miljarderna om Ryssland går med på att kompensera landet för krigsskadorna. Men i detta fall måste medlemsländernas skattebetalare själva bära räntekostnaderna som den gemensamma skulden genererar varje år.

Detta innebär en direkt och omedelbar belastning på medlemsländernas budgetar, något som många medlemsländer är angelägna att undvika till varje pris – särskilt i en tid då EU-ländernas skattebetalare redan förväntas göra stora investeringar för att stärka sina försvar.

Dessutom är gemensam upplåning för att stödja ett land utanför EU inte tillåten enligt nuvarande regler. Att ändra EU-budgeten kräver enhälligt godkännande – en hög tröskel med tanke på Ungerns och Slovakiens motstånd mot fortsatt finansiering av Ukraina på medlemsländernas bekostnad.

Oavsett vilket alternativ som väljs när ledarna möts den 18 december kommer Ukrainas behov att förbli akuta under överskådlig framtid, även om ett fredsavtal uppnås.

LÄS ÄVEN: Sverige och EU överens: Lovar täcka Ukrainas ekonomiska behov

Svenska skattebetalare har sedan Rysslands invasion i Ukraina bidragit med över 170 miljarder kronor, inklusive både redan utbetalt och planerat stöd från svenska politiker.

USA vädjar till EU: Ta inte av ryska frysta tillgångar

Ytterligare en anledning till brådskan för EU är USA:s president Donald Trumps planer på att använda frysta ryska tillgångar som ett förhandlingskort med Rysslands president Vladimir Putin. Pengarna skulle placeras i amerikanskt ledda investeringsfonder värda hundratals miljarder.

Diskussionerna om de frysta tillgångarna kommer vid en kritisk tidpunkt för Ukraina. Trump-administrationen pressar Zelenskyj att acceptera ett fredsavtal med Ryssland, som fortfarande kontrollerar stora delar av östra Ukraina och fortsätter sin offensiv. Samtidigt riskerar Ukraina att få slut på pengar tidigt nästa år, och det råder stora frågetecken kring när Nato- och EU-ländernas storskaliga vapenleveranser faktiskt når fronten i den takt som politikerna pratar – i många fall kan det ta flera år.

LÄS ÄVEN: Zelenskyj i Sverige: ”Hoppas få minst 100 Gripen-plan”

Trump-administrationen har dessutom stoppat större delen av USA:s stöd, vilket ökar Europas ansvar att både finansiera och köpa in nytt materiel som kan levereras till Ukraina.

En amerikansk fredsplan på 28 punkter har justerats sedan den först presenterades förra månaden, men tillgångarna kvarstår som en av de centrala knäckfrågorna, tillsammans med statusen för ukrainska territorier som i stort kontrolleras av Ryssland och behovet av robusta säkerhetsgarantier för Ukraina efter kriget.

Enligt den amerikanska affärsnyhetsjätten Bloomberg har Trump-administrationen försökt uppmana flera EU-länder att blockera Ursula von der Leyens planer på att använda frysta ryska tillgångar till att finansiera Ukraina.

USA har argumenterat för att tillgångarna bör användas för att säkra ett fredsavtal som Rysslands president Vladimir Putin kan acceptera och menar att de därför inte får användas direkt, eftersom det i stället skulle förlänga kriget, uppger europeiska diplomater med insyn i ärendet.

LÄS ÄVEN: Trump varnar: Europa riskerar gå under av migration

Parallellt har Vita huset publicerat en nationell säkerhetsstrategin där president Trump beskriver konflikten mellan Ryssland och Ukraina, USA:s fredsinitiativ och riktar skarp kritik mot EU. Trump-administrationen anklagar unionen för att förlänga kriget genom ”orealistiska förväntningar” och pekar ut både Bryssel och EU-regeringar för att inte lyssna på folkets vilja att få ett slut på konflikten.

Hela EU-pressträffen

Se Ursula von der Leyens pressträff om pengar till Ukraina här: