EU-kommissionen meddelade i fredags att sociala medieplattformen X får betala 120 miljoner euro i böter för brott mot transparenskraven i Digital Services Act, DSA. Beslutet gäller framför allt tre områden: den förändrade designen av plattformens blå verifieringsmärke, brister i öppenheten kring annonsdatabasen samt att forskare inte fått den datatillgång som lagen kräver. Kommissionen beskriver detta som grundläggande överträdelser av EU:s nya digitala regelverk.
Det hela presenterades på en presskonferens:
Reaktionen från X:s ägare Elon Musk lät inte vänta på sig. I ett kort inlägg på plattformen kommenterade han beskedet med ordet ”Bullshit”, utan ytterligare förklaring.
Vidare uppmanar han medlemsländerna att bryta sig loss från EU-styret i Bryssel och återta sin suveränitet.
En av Musks mest profilerade försvarare, journalisten Michael Shellenberger, gick längre och anklagade EU för att sprida desinformation. Han hävdar att kraven inte handlar om transparens utan om försök att kontrollera vilka konton som får verifiering och om att tvinga X att ge ”regeringsutvalda forskare” tillgång till data som sedan kan användas för att pressa fram censur.
Enligt Shellenberger avslöjar detta en censur-by-proxy-strategi där staten använder civilsamhällesorganisationer som mellanhand för att styra vad som får publiceras.
Pressar till censur
Kritiken förstärks av material i de så kallade Twitter Files, där Shellenberger och andra journalister tidigare visat exempel på hur både amerikanska och europeiska myndigheter sökt påverka innehållsmodereringen på sociala medier.
I en färsk publicering hävdar han att dokument från ”Twitter Files – France” visar att Frankrikes president Emmanuel Macron, delar av parlamentet och statligt finansierade organisationer arbetat tillsammans för att pressa Twitter under den förra ledningen att censurera användare för lagligt innehåll och att lämna ut känslig användardata. Han menar att dessa händelser utgör en modell för den typ av system som EU nu försöker formalisera genom DSA.
Enligt EU-kommissionens officiella kommuniké handlar beslutet endast om tekniska och administrativa brister. I pressmaterialet betonas att reglerna är nödvändiga för att skydda användare och forskare, och att de ska stärka insynen i hur stora plattformar fungerar. Kommissionen lyfter också att X:s verifieringssystem sedan förändringen till en betaltjänst riskerar att vilseleda användare om ett kontos trovärdighet, och att detta i sig utgör en konsumentrisk.
Långtgående konsekvenser
Det höga bötesbeloppet – 120 miljoner euro – är dock långt under taket för vad DSA tillåter. Vid grövre överträdelser kan EU utdöma böter motsvarande sex procent av ett företags globala omsättning. Kritiker menar därför att beslutet främst är en politisk markering snarare än ett strikt juridiskt ingripande. Andra ifrågasätter om EU, som ofta kritiseras för bristande insyn och demokratisk ansvarsskyldighet, verkligen är rätt aktör att försvara transparens på digitala plattformar.
I USA har beslutet väckt oro för att EU:s reglering i praktiken påverkar amerikansk yttrandefrihet. Eftersom plattformar som X opererar globalt kan europeiska krav få konsekvenser långt utanför unionens gränser. Den uppfattningen delas av Musk och hans anhängare, som ser böterna som ytterligare ett uttryck för att EU försöker utöva inflytande över vad som får sägas online.
EU:s beslut markerar starten på en ny fas i övervakningen av stora sociala plattformar. Samtidigt väcker det frågor som EU ännu inte besvarat: var gränsen går mellan nödvändig tillsyn och politiskt motiverad kontroll, hur transparens ska balanseras mot integritet och hur forskartillgång till data ska hanteras utan att bli ett verktyg för indirekt innehållsstyrning.
En analys från den konservativa nyhetskanalen GB News i Storbritannien kallade det för en ”planritning för kontroll”.
Även USA:s vicepresident JD Vance kritiserar EU, vilket går i linje med hans tidigare kritik mot Europa för massinvandringen som vi har tillåtit.
