Denice Westerberg om vägen in i SD: ”Jag kände inte igen mig i Sverige längre”

Hon var inte politiskt intresserad som ung. Men en växande känsla av otrygghet och av att Sverige förändrades – i bostadsområdet, i skolan och i vardagen – fick Denice Westerberg att engagera sig. I dag är hon en av Sverigedemokraternas yngre profiler och ordförande för Ungsvenskarna, och kandiderar till riksdagen. I en exklusiv intervju med Samnytt pekar den 23-åriga politikern ut invandringen, kriminaliteten och den demografiska utvecklingen som de frågor som kommer att avgöra Sveriges framtid.

Denice Westerberg, 23, är förbundsordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna och en av partiets yngre profiler. Hon har under de senaste åren etablerat sig som en tydlig röst i frågor om massinvandring, trygghet och samhällsutveckling. Inför valet 2026 kandiderar hon till riksdagen och representerar en generation politiker som vuxit upp under en period präglad av ökad otrygghet, migrationsdebatt och skärpta politiska motsättningar.

När Denice Westerberg beskriver sin väg in i politiken handlar det mindre om ideologi och mer om en personlig erfarenhet av att samhället förändrades.

– Jag tänkte aldrig när jag engagerade mig att jag skulle jobba med politik. Det handlade om att jag inte kände igen mig i Sverige. Hur kunde det bli så här? Hur kunde makthavarna göra det så här dåligt?

LÄS ÄVEN: Ungsvenskarna: Riv medborgarskapet för invandrare som inte anpassar sig

Hon beskriver hur hon började läsa på om de olika partierna och att hon ganska snabbt insåg att hennes åsikter stämde överens mest med SD. Mycket på grund av migrationspolitiken, men också kriminalpolitiken och trygghetsfrågorna.

– Men även när det gäller kulturella frågor och feminism, tillägger hon.

LÄS ÄVEN: Ungsvenskarna: Nej till könsbyteslagen

Förändringen upplevde hon både i bostadsområdet och i skolan.

– Jag kände inte igen mig i mitt bostadsområde i Solna. Jag kände mig inte trygg längre.

Var det något särskilt som hände?

– Det var en känsla som byggdes upp. Jag bytte skola redan i mellanstadiet, för att det blev för stökigt, det började komma allt fler invandrarelever och det blev direkt en ganska hotfull stämning, mot lärare och andra elever. Hon fortsätter:

– Men också, jag har haft en hund sedan jag var tolv, och har varit ute och promenerat med henne varje kväll. Och jag kunde känna skillnaden ganska tydligt efter migrationskrisen 2015. Att det blev otryggare, att man kunde stöta på gäng som var ute och hängde. Westerberg går vidare:

– Bara två år tidigare, när vi skaffade ”Madicken”, min hund, var det liksom inte ett problem, att gå ut på kvällarna med henne, men det förändrades snabbt. Då kände man att man skulle ha försvarsspray varje gång man lämnade lägenheten. Den känslan kommer ju inte från ingenstans.

Om just det första mötet med SD beskriver hon att det gick över förväntan.

– Jag tillhör den generation som fått höra av lärare att SD är ett fruktansvärt parti. Men när jag gick på min första träff med Ungsvenskarna var det bara trevliga människor.

LÄS ÄVEN: I Denice Westerbergs Drömsverige finns inga slöjor

Tre avgörande framtidsfrågor

När Westerberg själv pekar ut vad som kommer att forma Sveriges utveckling under det kommande decenniet återkommer tre områden.

Först migrations- och integrationspolitiken.

– Integrationsfrågan, och mer specifikt islamismen, är helt avgörande. Jag tror inte att Sverige har någon framtid om vi inte tar tag i den.

LÄS ÄVEN: Samhällsskiftet ingen röstade för – islamiseringens konkreta spår i Sverige

Vi har 400 kriminella i Sverige som har fått utvisningsdomar, men som är kvar. Bara en sådan sak gör ju att man tappar tilliten till rättssystemet.

Denice Westerberg (SD)

Den andra gäller demografin.

– Det låga barnafödandet är avgörande för Sveriges framtid.

Den tredje handlar om kriminaliteten.

– Vi måste få bort de kriminella gängen från gatorna och återta tryggheten, säger hon.

Westerberg menar också att förtroendet för rättsstaten har påverkats av utvecklingen under senare år.

– Förtroendet bryts ner varje gång man läser om grova brott med låga straff eller om personer med utvisningsdomar som ändå blir kvar i Sverige.

LÄS ÄVEN: SD-politikern: ”Islam har ingen plats i Sverige”

Samtidigt betonar hon att förändringar tar tid.

– Problem som byggts upp under decennier går inte att lösa på några få år. Varje gång man läser om någon gängkriminell som har fått två års fängelse för en dödsskjutning.

Hon lyfter upp en dagsaktuell situation:

– Med senaste rubriken som kom idag, att vi har 400 kriminella i Sverige som har fått utvisningsdomar, men som är kvar. Bara en sådan sak gör ju att man tappar tilliten till rättssystemet.

LÄS ÄVEN: SD-kravet: Utvisa fler illegala med ett svenskt ICE

Tycker du att förändringarna går för långsamt?

– Ja, jag kan absolut tycka att det går för långsamt. Jag kan personligen bli väldigt frustrerad, varför går det inte snabbare – hur kan vi ha kvar de här grovt kriminella människorna i Sverige, hur är det möjligt? Men sedan får man väl ta ett steg tillbaka och tänka. Hon utvecklar:

– Om man ska ta tag i de enorma migrationsproblem som funnits i Sverige de senaste decennierna, då kommer vi inte att kunna göra det på tre år. Och hade man gjort fler ”loop-hole-lösningar”, enkla lösningar, ja, då hade ju de varit enklare att riva upp om Socialdemokraterna vinner valet i höst.

I intervjun kommer samtalet också in på sexualbrottslagstiftningen. Westerberg beskriver samtyckeslagen som i grunden nödvändig.

– Jag tycker att den i grunden är bra. Den här typen av brott är väldigt svåra att utreda eftersom det ofta bara är två personer i ett rum och inga vittnen.

Många gånger felrapporterar de och alltihop är extremt vänstervinklat. Dessutom är det ett stort skatteslöseri.

Denice Westerberg (SD), om Public service

Hon menar att det är viktigt att fler brott kan leda till fällande dom.

– Att fler döms nu än tidigare ser jag inte som ett problem.

Samtidigt konstaterar hon att falska anmälningar förekommer, men ser det som ovanligt.

– Det är väldigt få som skulle gå igenom en så blottande rättsprocess om det inte har hänt något. De som gör falska anmälningar förstör för alla andra kvinnor.

Medierna, Public service och alternativ media

Westerberg är tydlig i sin kritik mot statsmedierna och vill kraftigt begränsa verksamheten.

Vad har du för tankar kring Public service och de traditionella medierna?

– Jag har många gånger sagt att riv allt. Lägg ner hela Public service. Hon går vidare:

– Men nu har jag kanske blivit lite äldre, och jag tänker att vi kanske bör ha kvar en liten del av det, när det gäller nyheter och att få ut snabb krisinformation. Men det räcker där, vi ska inte ha mer Public service än så. Westerberg fortsätter:

– Många gånger felrapporterar de och alltihop är extremt vänstervinklat. Dessutom är det ett stort skatteslöseri. Hon utvecklar:

– Det är bara att titta på P3, de har en hel radiokanal för bara gangsterrap. Man hade kunnat dra bort 99 procent av Public service.

LÄS ÄVEN: SR-profilen Helene Bergman: ”Det är inte jag som lämnat demokratin – det är Public service som har gjort det”

Kunde man säkerställa att de som anställs av Public service både har vänster- och högersympatier?

– Jag tror att det blir svårt, för då måste man ju på något sätt kartlägga folks politiska åsikter innan de får jobbet. Hon skrattar och tillägger:

– Men är det någon som gör det idag så är det väl Sverige radio…

Hon beskriver samtidigt att det stora glapp som uppstått genom de traditionella mediernas och Public service vänsterlutning och alternativa mediers framväxt är begriplig.

– Det märkte jag när jag jobbade på Riks, under de första åren när Riks byggdes upp. Det växte i en sådan extrem takt och det kändes som att folk verkligen hade saknat att ha ett alternativ som inte var vänstervridet.

Feminism, islamism och politiska motsägelser

I intervjun lyfter hon också det hon beskriver som en ideologisk motsättning inom delar av vänstern.

Feministiskt initiativ postade häromdagen ett inlägg där de tar avstånd från USA:s och Israels sionistiska attack mot Irans regim, hur vill du kommentera det?

– Finns de ens kvar? Denice Westerberg skrattar och fortsätter:

– Jag vet inte ens vad det innebär. Det som är märkligt är att svenska vänsterfeminister ofta vill samarbeta med eller stötta islamister, både i Sverige och i andra länder. Kvinnor har väldigt begränsade rättigheter inom islam – och om de här islamisterna skulle få bestämma där det är sharialagar som råder, ja, då skulle ju de här kvinnorna bli stenade. Det är svårt att få det att gå ihop logiskt.

LÄS ÄVEN: Feministiskt initiativ fördömer attackerna på Iran

Migration i Europa och svensk politik

Utvecklingen i Europa är enligt Denice Westerberg en varningssignal också för Sverige. Hon lyfter särskilt fram beslutet i Spanien om att ge amnesti till stora grupper migranter, något hon menar riskerar att få konsekvenser långt utanför landets gränser.

LÄS ÄVEN: Spansk politiker: ”Vi håller redan på att lyckas med folkbytet”

– Det är fruktansvärt. När man ser bilderna är det återigen stora grupper yngre män som samlas. De kommer sedan att kunna röra sig fritt inom Europa.

Hon menar att migrationspolitiken i ett land snabbt påverkar andra genom den fria rörligheten och ser därför frågan som en gemensam europeisk säkerhets- och stabilitetsfråga. Samtidigt riktar hon kritik mot Socialdemokraternas förändrade retorik inför valet. Enligt henne handlar talet om en stramare migrationspolitik mer om valstrategi än om en verklig politisk kursändring.

– De talar om en stram politik nu, men det handlar om att vinna makten. De säger vad som helst inför ett val.

Samtalet rör sig också mot levnadsvillkor och framtidstro i Sverige, där Westerberg ser en tydlig koppling mellan ekonomi, regional utveckling och den demografiska utvecklingen. För att fler ska kunna bo och arbeta utanför storstäderna krävs enligt henne bättre grundförutsättningar.

Hur vill ditt parti göra det mer attraktivt att bo ute på landsbygden, till exempel i Norrlands inland?

– Lägre drivmedelspriser är avgörande. Vi behöver också lägre elpriser och mer kärnkraft.

LÄS ÄVEN: Miljöpartiet vid rödgrönt maktskifte: Då höjer vi bränslepriserna

Men ekonomin är bara en del av bilden. Hon betonar vikten av fungerande samhällsservice och grundläggande trygghet i hela landet. Exemplet på hur SD kämpade för bevarandet av Skellefteå sjukhus tas upp.

– Det måste finnas skolor, förskolor, vård och infrastruktur. Man ska kunna leva ett fungerande liv även utanför storstäderna.

Frågan hänger enligt henne nära samman med Sveriges låga födelsetal, som hon återkommer till som en av de stora framtidsutmaningarna.

Hur ska man få igång barnafödandet i Sverige?

– Det är en väldigt svår fråga, för jag tror att det beror på så många olika faktorer. Dels handlar det om det ekonomiska, att det är dyrt att leva i Sverige idag, sen tror jag att otryggheten och framtidstron har påverkat. Barn har hittat handgranater i sandlådor och det sprängs i bostadsområden. Hon fortsätter:

– Sedan tror jag att det kulturella har spelat in. Kvinnor har blivit tillsagda hela sitt liv att man inte ska skaffa barn, man ska jobba, man ska vara självständig och man ska inte gifta sig eller förlita sig på någon annan.

Jag är mest stolt över mitt arbete som ordförande för Ungsvenskarna. Att få se människor komma på sin första träff och sedan utvecklas politiskt är väldigt roligt.

Denice Westerberg (SD)

Vi kommer in på Ungerns politik att uppmuntra barnafödande genom skattesatser anpassade till hur många barn en mamma föder.

– Jag tycker det låter jättebra.

Som möjliga åtgärder nämner hon vidare möjligheten att skriva av studielån, men framhåller samtidigt att långsiktig förändring också kräver en samhällsmiljö där familjebildning upplevs som både möjlig och önskvärd.

– Vi behöver bli bättre på att uppmuntra familjer och se familjeliv som något positivt.

Hur ser du på det egna barnafödandet framöver?

– Det är en fråga som jag behåller i mitt privata liv, svarar Westerberg och ler.

Ungdomsförbundet och den politiska resan

Trots uppdraget i riksdagen är det arbetet med ungdomsförbundet som Westerberg själv lyfter fram som sin största prestation.

– Jag är mest stolt över mitt arbete som ordförande för Ungsvenskarna. Att få se människor komma på sin första träff och sedan utvecklas politiskt är väldigt roligt.

Inför valet 2026 ser Denice Westerberg en tydlig skiljelinje i svensk politik. Enligt henne handlar det inte bara om enskilda reformer, utan om riktningen för landet – om migrationen ska fortsätta på den nivå som präglat de senaste decennierna, om rättsstaten ska återupprättas och om tryggheten ska återtas i vardagen.

Samtidigt menar hon att förändringarna måste göras långsiktiga för att inte enkelt kunna rivas upp vid ett maktskifte. För henne är valet därför större än en vanlig mandatperiod – det handlar om att förändra system och strukturer på djupet.

LÄS ÄVEN: Brå: Sverige dödligaste landet i Europa på grund av gängkriminaliteten

Men drivkraften är också personlig. Westerberg tillhör den generation som vuxit upp under en tid av ökad otrygghet, skjutningar och politiska konflikter – och som nu i allt större utsträckning söker sig till politiken.

Det hon själv en gång upplevde som en växande oro för samhällsutvecklingen möter hon i dag hos många unga väljare. Inför den kommande valrörelsen menar hon att känslan är tydlig: allt fler upplever att Sverige står vid ett vägskäl – och att valet 2026 kan komma att avgöra vilken väg landet