Oljepriserna steg kraftigt under helgen efter amerikanska och israeliska flygattacker mot Iran, där bland annat landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, dödades. Iran svarade samtidigt med missilangrepp mot flera länder i regionen, inklusive Israel och gulfstater där USA har militära baser. Brentolja, den internationella referensen för råolja, steg med omkring 10 procent och nådde över 80 dollar per fat på måndagen. Bedömare varnar nu för att priset kan stiga till 100 dollar per fat om attackerna fortsätter att skapa osäkerhet i Hormuzsundet och i regionen i stort.
En av huvudorsakerna till den dramatiska prisökningen är hotet mot Hormuzsundet, ett smalt sund mellan Iran och Oman samt Gulfstaterna som utgör en av världens viktigaste sjövägar för oljetransporter. Över 20 procent av världens oljehandel passerar sundet.
USA:s president Donald Trump har under helgen meddelat att attackerna kan pågå i upp till fyra veckor, tills alla militära mål är uppnådda. Att flygräder mot mål i Iran sannolikt inte kommer att leda till ett maktskifte, och en markinvasion har aldrig varit på tal – något som Vita huset försäkrat att man inte är intresserade av, utan att operationen ska vara kortvarig.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Iran: Ayatolla Ali Khamenei har dödats
Parallellt med USA:s och Israels attacker har Irans revolutionsgarde lovat vedergällning mot dem som ligger bakom angreppen mot ayatollan, ledarskapet och andra mål i landet. Gardet uppger att man förbereder ”den största offensiva insatsen” i landets historia, riktad mot Israel och amerikanska baser i regionen.
Flera tankfartyg har tvingats ankra utanför sundet sedan Iran varnat för passage och under helgen ska två fartyg ha attackerats på havet i området.
Sedan USA:s och Israels anfall har Iran genomfört missilangrepp mot flera länder i regionen, bland annat Israel, Förenade Arabemiraten – inklusive turistmålet Dubai – samt Bahrain och Qatar, där USA har flera militärbaser. Även fartyg på havet ska ha träffats.
Så låter det från flera experter inom branschen
Jorge León är chef för geopolitisk analys vid Rystad Energy och han säger följande om situationen.
– Den mest omedelbara och påtagliga utvecklingen som påverkar oljemarknaderna är den faktiska stoppet av trafiken genom Hormuzsundet, vilket hindrar 15 miljoner fat råolja per dag från att nå marknaderna. Om inte tecken på avspänning framträder snabbt, förväntar vi oss en betydande prisuppgång på olja, säger Jorge León till Al Jazeera.
Ajay Parmar, direktör för energi och raffinering vid ICIS, underströk faran med oroligheterna vid sundet sett till hur det kommer att påverka handeln.
– Även om militära attacker i sig driver upp oljepriserna, är den avgörande faktorn här stängningen av Hormuzsundet, säger han till TVP.
Iranska drönare träffade på måndagsmorgonen Saudiarabiens raffinaderi i Ras Tanura:
Samtidigt har OPEC+-länderna – inklusive Saudiarabien, Ryssland, Irak, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Kazakstan, Algeriet och Oman – beslutat att höja produktionen med 206 000 fat per dag från april, vilket motsvarar mindre än 0,2 procent av den globala efterfrågan.
Ekonomer på Rystad Energy bedömer att stängningen av Hormuzsundet skulle kunna innebära en förlust på 8-10 miljoner fat per dag, även om viss olja kan dirigeras om via pipelines i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Jorge León förutspår att priset kan stiga till cirka 92 dollar per fat när handeln öppnar.
Prisuppgångarna får direkta effekter på konsumenter. Högre energipriser väntas leda till dyrare drivmedel och ökade kostnader för transporter, produktion och varor, vilket kan förstärka den redan rådande inflationen globalt, menar Subitha Subramaniam som är chefsekonom vid Sarasin & Partners.
– Om oljepriserna förblir höga under en längre tid, kommer det att sprida sig till andra priser såsom mat, jordbruk och industrivaror, vilket verkligen kommer att påverka inflationen, säger Subtila Subramaniam till BBC.
I Europa och Asien sjönk aktiemarknaderna till följd av osäkerheten. Japans Nikkei föll 1,3 procent, medan MSCI:s breda index för Asien-Stillahavsregionen utanför Japan sjönk 1,2 procent. I Storbritannien öppnade FTSE 100 nästan 1 procent lägre, medan flygbolagsaktier föll efter att delar av regionens luftrum stängts. Guldet, som ses som en säker hamn, steg samtidigt 2,3 procent.
Analytiker på Kpler rapporterar att länder som Indien kan behöva vända sig till rysk olja för att kompensera för potentiella försörjningsbortfall från Mellanöstern. Danska Maersk har meddelat att företaget tillfälligt pausar alla transporter genom Hormuzsundet och planerar omläggning via Godahoppsudden och Suezkanalen.
Robin Mills är vd på Qamar Energy i Dubai och han konstaterar följande i en intervju med BBC.
– Hoppet om att priserna skulle sjunka snabbt är lågt. Ökningen i oljepriserna kommer att slå igenom nästan omedelbart eftersom oljemarknaden följer nyhetsflödet mycket noga.
LÄS ÄVEN: Iran uppges anlita gäng i Sverige för attacker och terror
Flera experter varnar att ett långvarigt stopp av olje- och gasflöden via Hormuzsundet kan pressa Brentpriset över 100 dollar per fat, vilket skulle få omfattande konsekvenser för global inflation och räntor.
– Om betydande störningar uppstår genom Hormuzsundet kommer det att destabilisera leveranskedjorna för olja och flytande naturgas till Indien, Kina och Sydkorea. Detta kan snabbt påverka energisäkerhet, energikostnader, bredare inflation och ekonomisk tillväxt i Gulfregionen och Indo-Stillahavsregionen, liksom här, säger William Bains vid brittiska handelskammaren till The Times.
USA har säkrat mer olja före turbulensen
Konflikten mellan USA, Israel och Iran har redan fått energimarknaderna och världsekonomin att skaka. Med Hormuzsundet i praktiken stängt och OPEC+-länderna begränsade i hur mycket de kan kompensera för bortfallet, väntar fortsatt oro på marknaderna och risken för rejält stigande oljepriser är stor.
För konsumenter runt om i världen betyder det dyrare drivmedel, samtidigt som aktiemarknader och valutakurser påverkas av osäkerheten. Samtidigt dras kopplingar till USA:s operation i Venezuela tidigare i år där ledaren Nicolás Maduro tillfångatogs och fördes ut ur landet.
LÄS ÄVEN: Theo är barnsoldaten som utförde iranska terrorattacker mot Israels ambassader i Sverige och Danmark
Samtidigt säkrade USA då tillgången till olja från det sydamerikanska landet. USA:s president Donald Trump har öppet framhållit att USA avser att ha kontroll över oljeresurserna framöver och att Maduros tidigare kollegor i regeringen nu samarbetar med USA om oljan.
Parallellt har amerikanska styrkor stoppat flera oljefartyg kopplade till Venezuela för att upprätthålla denna kontroll. Den olja som hittills beslagtagits till havs kommer USA också att behålla i sina reserver, har Trump meddelat.
LÄS ÄVEN: Trump kräver Venezuelas olja – ”Den är stulen från USA”
Att utvecklingen i Venezuela enbart skulle handla om att befria landet från Maduros styre framstår samtidigt som mindre sannolikt, mot bakgrund av att stora delar av den styrande maktapparaten fortfarande sitter kvar.
I stället kan tillgången till olja ha varit en viktig strategisk faktor, särskilt inför en möjlig upptrappning mot Iran – något som USA bedömdes behöva ta höjd för med tanke på riskerna för störningar i den globala energiförsörjningen.
