Efter årtionden av motstånd tvärvänder Socialdemokraterna nu i frågan om språkkrav på invandrare – från att vara en magnet för främlingsfientliga väljare till en självklar del av svensk integrationspolitik.

Partiet, som tidigare stämplade sådana förslag som rasistiska när de kom från borgerligt håll, vill nu själva införa krav på språkkunskaper för att få medborgarskap, välfärdsjobb och försörjningsstöd.

– Vi måste vara supertydliga med svenska språkets roll för den enskilde, säger partiets integrationspolitiska talesperson Lawen Redar i en kommentar till TV4.

Från rasistkort till språkplikt

När Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) under Lars Leijonborgs ledning föreslog språkkrav för medborgarskap inför valet 2002, var reaktionen från Socialdemokraterna och stora delar av den övriga vänstern häftigt negativ. Förslaget kallades ”främlingsfientligt” och ett sätt att ”fiska i grumliga vatten”.

LÄS ÄVEN: S-topp vill ”tvångsblanda” i Sverige – bor själv i Danmark

Bland de mest högljudda kritikerna fanns tidigare justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), som 2008 avfärdade språkkrav en ”magnet för främlingsfientliga väljare”. Men 20 år senare är tongångarna helt annorlunda och motsatta.

– Jag har tänkt om. Möjligheten att tala det språk som de flesta andra gör i vårt land är en nyckel in i integrationen. Och det är rimligt att ställa det kravet, medgav Morgan Johansson i SVT:s program 30 minuter för en tid sedan.

Någon ursäkt till Lars Leijonborg för de hårda orden kom dock aldrig, trots att denne deklarerat att han tog illa vid sig av rasismanklagelerna.

”Är det okej nu kan det inte ha varit rasism då”

För den tidigare Folkpartiledaren, som en gång beskylldes för att spela på främlingsfientliga stämningar, väcker Socialdemokraternas helomvändning blandade känslor.

– Sent ska syndaren vakna. Men är det okej nu, då kan det inte ha varit rasism då, sa han i en kommentar till Morgan Johanssons ideologiska omvändelse.

LÄS ÄVEN: SD-krav på språkkunskaper i äldreomsorgen sågas av S

Leijonborg minns de hårda angreppen, inte minst från Socialdemokrater som anklagade honom för att locka högerextrema väljare.

– Att så många spelade rasistkortet var naturligtvis väldigt olustigt. När man i hela sitt liv jobbat antirasistiskt så tog det på en, förklarade han i samma intervju.

Nya krav och hårdare ton

I dag är språkfrågan plötsligt en central del av Socialdemokraternas integrationspolitik. Partiet vill också se tydliga motprestationer för den som lever på försörjningsstöd, språkkrav för medborgarskap och för anställningar inom välfärden.

Kommuner ska aktivt söka upp personer som inte fullföljer sin svenskundervisning, och de som skolkar från SFI kommer att riskera få sitt försörjningsstöd indraget om de nya Socialdemokraterna får bestämma efter valet. Det är åtminstone vad man säger nu, innan valet.

LÄS ÄVEN: Här är villaområden i Stockholm som ska tvångsblandas – för integrationen

Dessutom vill partiet att kommuner och regioner inför språkprov vid nyrekrytering, att fler utbildningar kombinerar SFI med yrkesutbildning i bristyrken, att svenskundervisningen inom vuxenutbildningen intensifieras och att svenska ska utgöra minst 75 procent av undervisningen i skolan.

S vill också införa statsbidrag för språkutbildning på arbetstid i vård, skola och omsorg.

– Människor som lever med försörjningsstöd har i många situationer hamnat i en språklig isolering. Att ställa krav är bra – det stärker individen, slår Lawen Redar fast.

Ny linje för gammalt parti

Socialdemokraternas omsvängning är en av de tydligaste ideologiska positionsförflyttningarna i modern tid. Från att ha kallat språkkrav ett uttryck för rasism, ser partiet nu samma krav som ett sätt att stärka jämlikheten och deltagandet i samhället.

Kritiker menar att det mer rör sig om en taktisk reträtt efter Sverigedemokraternas framgångar bland LO-väljare än äkta ideologisk övertygelse. Försvararna menar att verkligheten hunnit ifatt Socialdemokraterna och att partiet verkligen ändrat sig.

LÄS ÄVEN: Socialdemokraterna: ”Trångbodda” barnfamiljer ska erbjudas radhus i Stockholm

EU ökar spenderingen på privatjet för topptjänstemän