När TV4 lämnar det traditionella marknätet ser SVT sin chans att kräva mer pengar från skattebetalarna. Public service-bolaget begär nu ett tillskott på 1,5 miljarder kronor – med hänvisning till ”extraordinära ökade kostnader”. Kritiker menar dock att SVT använder situationen som förevändning för att utöka sin redan rekordstora budget, utan att redovisa hur pengarna ska användas.
I en skrivelse till regeringen kräver SVT:s vd Anne Lagercrantz ett tillskott på 1,5 miljarder kronor. Enligt henne innebär TV4:s beslut att lämna marknätet ökade utgifter för SVT, redan under hösten.
LÄS ÄVEN: SVT om möjlig rödgrön valseger nästa år: ”Drömresultat”
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
”Utebliven kompensation skulle i praktiken innebära en reducering av SVT:s resurser och få allvarliga konsekvenser för företagets förmåga att uppfylla uppdraget”, skriver Lagercrantz.
Hon menar att en snabb hantering från regeringen krävs för att ”långsiktigt trygga marknätets och SVT:s roll inom totalförsvaret”.
Oklart hur pengarna ska användas
SVT anger inga konkreta beräkningar av de påstådda merkostnaderna, och det framgår inte om de begärda miljarderna är tänkta att öronmärkas för just beredskapsändamål. Kritiker påpekar att utan tydliga garantier kan pengarna i praktiken användas till annat innehåll eller utökad produktion – något som man redan har finansiering för med närmare tio miljarder skattekronor årligen.
LÄS ÄVEN: Aron Flam om statsmedierna: ”En katastrof för demokratin”
Mikael Frisell, generaldirektör för ofta kritiserade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), delar dock SVT:s uppfattning om att det handlar om en beredskapsfråga och att regeringen bör tvinga skattebetalarna att slanta upp ytterligare pengar till public service.
– Om internet slås ut behöver vi ha marknätet. Det är en beredskapsfråga. Då måste man betala för det, det kan man inte lägga på de två aktörer som är kvar. Där har vi alla ett ansvar som skattebetalare att få till ett system som fungerar. Det tror jag att regeringen kommer att säkerställa framöver, säger Frisell till tidningen Journalisten.
Kritik mot public service-systemet
Många anser att public service-bolagen redan får alltför stora resurser och ifrågasätter också mer principiellt ett system att staten tvingar medborgare att finansiera medier de inte använder. Det handlar om tusenlappar varje år för varje hushåll.
LÄS ÄVEN: Kritikstorm mot SVT-program om Trump: ”Lägg ner skiten”
SVT och SR har under lång tid också kritiserats för att inte leva upp till kravet på opartiskhet – utan ha en tydlig politisk slagsida. När man inte behöver värva prenumeranter direkt, utan får sin finansiering garanterad av staten, finns inte samma incitament som för andra medier att producera ett innehåll som konsumenterna vill betala för.
Att SVT nu kräver ytterligare miljarder i skattemedel väcker därför frågor om hur långt det statliga finansieringssystemet kan utökas utan att det strider mot grundläggande frihetliga principer i ett demokratiskt samhälle.
