På tisdagen meddelande EU-kommissionens president Ursula Leyen att man lovat bort motsvarande 600 miljarder av EU-medborgarnas skattepengar i bidrag till Ukraina. Summan gäller för de närmaste tre åren. Under en tioårsperiod är bedömningen att nästa tio gånger det beloppet behöver överföras till landet.

Löftet offentliggjordes av Leyen inför ett möte i London där finansieringen av en återuppbyggnad av det krigsdrabbade Ukraina stod på agendan. Det som beskrivs som en ”grön Marshallplan” omfattar i ett första skede åren 2024 till 2027.

Världsbanken är samtidigt tydliga med att den för perioden aviserade summan på motsvarande 600 miljarder skattekronor bara är en bråkdel av vad EU-medborgarna kan komma att få se överförda till Ukraina. Bedömningen är att den ukrainska regeringen behöver motsvarande mer än 4 000 miljarder i bidrag från EU för att återuppbygga det som hittills förstörts i kriget mot Ryssland.

LÄS ÄVEN: VIDEO: Här rullar svenska stridsfordon mot fronten i Ukraina

En del i att införliva Ukraina med EU

Enligt EU-kommissionens president är syftet att ”förse Ukraina med en förutsebar finansiering på dess väg mot EU-medlemskap”. I ett symboliskt utspel riktat mot Rysslands president Vladimir Putin gavs Ukraina förra året, trots att man inte uppfyller kraven, en slags formell kandidatstatus för EU-medlemskap.

Även med en generös bedömning anses Ukraina endast uppfylla två av de sju huvudvillkoren för att samtal ska kunna inledas med landet om att gå med i den europeiska unionen. Om samtal ändå inleds blir det ytterligare ett avsteg från reglerna.

LÄS ÄVEN: EU-kravet: Bjud in Ukraina till Nato

Omfattande problem med korruption

Den omfattande korruptionen i landet har pekats ut som ett av de största hindren för EU-medlemskap. Denna kvarleva från den sovjetiska kommunisttiden har även rest farhågor kring de enorma överföringarna av EU-pengar till Ukraina.

Unikt blir också att inleda förhandlingar om EU-medlemskap med ett land som befinner sig i krig och vars kontroll över sitt territorium är osäker. I den andra vågskålen ligger att man från Bryssel anser att Zelenskyjs regering ändå det senaste året gjort framsteg mot villkorsuppfyllelse trots att man samtidigt legat i krig mot Ryssland.

LÄS ÄVEN: Ordföranden för Ukrainas högsta domstol gripen för korruption

Ber om mer pengar utöver EU-avgiften

Av de nu utlovade 600 miljarderna uppges närmare 200 miljarder vara rena bidrag medan resten formellt överförs i form av helt eller näst intill räntefria lån. För innevarande år tillkommer också sedan tidigare utlovade bidrag på motsvarande 200 miljarder kronor.

Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal svarade på bidrags- och lånelöftet med att tacka EU för sina ”hängivna åtaganden att stödja Ukraina på vägen mot EU-medlemskap”.

Pengarna ska tas ur EU:s budget som är hårt ansträngd efter covid-pandemin, energikrisen, hög inflation och stigande räntor som har fördubblat kostnaderna för unionens motsvarighet till statsskuld. Ifrån Bryssel vädjar man nu till medlemsländerna att utöver EU-avgiften pytsa in ytterligare motsvarande 660 miljarder av skattebetalarnas pengar. En del av de extra pengarna ska även gå till länder i Mellanöstern och Afrika.

LÄS ÄVEN: Pulitzer-journalist: Zelenskyj har förskingrat miljarder i USA-stöd

Ekonomi