Sverige har en ymnig flora av skatter som sammantaget placerar svenskarna som ett av de absolut mest skattetyngda folken i världen. Kritik har, understundom med svordomar, riktats mot vad medborgarna får för pengarna. I en färsk nationalekonomisk rapport hävdas att nästan alla svenska skatter är felkonstruerade och påverkar tillväxten negativt.

Det är nationalekonomen Jacob Lundberg som i rapporten ”Skatterna och tillväxten” ger det svenska skattesystemet ett rejält underbetyg. Sverige under en längre tid kommit på efterkälken när det gäller ekonomisk tillväxt och intar nu den föga imponerande lägsta placeringen i OECD:s välståndsliga sedan mätningen började. Och enligt Lundberg är skurken i dramat framför andra hur landets herrar beskattar sina undersåtar.

Rapporten kommenteras av Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv. Och han ger Lundberg medhåll. Skattepolitiken är en huvudfaktor beträffande påverkan på ett lands produktivitet och tillväxtpotential och efterfrågar ”en internationell anpassning av skattereglerna för att minska snedvridningar och stärka konkurrenskraften”.

De områden där en sådan anpassning är enligt Fall kapital- och marginalskatterna som behöver justeras för att hamna i nivå med omvärlden. Han framhåller också nödvändigheten av en upprensning av krånglet på momsområdet.

LÄS ÄVEN: Svenskt bistånd till terrorister nominerat till årets skatteslöseri

Delar in skatter i fyra kategorier

Författaren till rapporten, Jacob Lundberg, är doktor i nationalekonomi och verksam på Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Han har tagit Sveriges senaste statsbudget som utgångspunkt och gör en indelning av Sveriges många skatter i fyra kategorier utifrån hur positivt eller negativt de inverkar på tillväxten. kategorierna är:

• Korrigerande skatter, som påverkar i rätt riktning genom att stimulerar investeringar och/eller arbete
• Neutrala skatter, som inte påverkar alls
• Snedvridande skatter, som påverkar i fel riktning genom att minska investeringar och/eller arbete
• Trubbiga skatter, som är så dåligt utformade att de får en negativ samhällsekonomisk effekt i stället för den avsedda korrigerande.

I en intervju med Tidningen Näringslivet hävdar Lundberg att endast tre procent av Sveriges skatter kan anses ha en önskvärt korrigerande effekt och nämner som exempel folkhälsofrämjande skatter på tobak, alkohol och spel samt vissa – men inte alla – miljö- och klimatskatter.

Andelen trubbiga skatter utgör enligt Lundberg cirka en procent. Här exemplifierar han med fordonsskatten som inte tar hänsyn till hur mycket eller litet man kör sin bil. Även flygskatten anser han är ogenomtänkt.

LÄS ÄVEN: Professor sågar flygskatten: ”Verkningslös och ineffektiv”

96 procent av skatterna skadliga

Neutrala skatter har Lundberg inte hittat några överhuvudtaget. Hela 96 procent av Sverige skatter, så som de tas in enligt den senaste statsbudgeten, hamnar enligt doktorn i nationalekonomi således i den sämsta kategorin, snedvridande skatter.

Som exempel nämner Lundberg här bolagsskatten där höjningar kan inverka starkt hämmande på tillväxten. Utanför statsbudget framhåller han också kommunalskatten där höjningar kan få en stark sådan negativ effekt.

Stort fokus på omfördelning

Samtidigt påverkar inte endast intäktssidan tillväxten. Det gör även utgiftssidan, det vill säga hur skatteintäkterna används. Lundberg påtalar att ett genomgående tema hos svenska skatteintäkter och -utgifter är att de ska ha en omfördelande effekt – ”att ta från de rika och ge åt de fattiga” för att citera den fiktiva ungdomsbrottslingen Karl-Bertil Jonsson.

En siffra som skvallrar om detta är den så kallade Ginikoefficienten, som hävdas utgöra ett ett mått på graden av jämlikhet/ojämlikhet. Ett talesätt säger att ”kapitalism är orättvis fördelning av rikedom och socialism rättvis fördelning av fattigdom”. Lundberg menar att svensk skattepolitik med alla sina bidrag lutar åt det senare.

– Vi får en mer jämnt fördelad kaka, men vi får samtidigt en mindre kaka eftersom vi förlorar i samhällsekonomisk effektivitet.

Socialbidrag extremt tillväxthämmande

Positivt för tillväxten är enligt Lundberg exempelvis att spendera skatteintäkter på sådant som samhällsnyttig medan bidrag till människor som inte arbetar är tillväxthämmande.

– När vi har 96 procent av skatteintäkterna från snedvridande skatter och lägger det på improduktiva åtgärder är det såklart inte bra, det sämsta av två världar.

LÄS ÄVEN: Utrikesfödda kvinnor ”tickande bomb” för skattebetalarna

Ger politikerna en fingervisning

Lundberg vill som forskare inte tala om för politikerna vilka beslut de bör fatta. Men han ger ändå en fingervisning om att vad som kan göra kakan som ska fördelas större och stärka tillväxten är en sänkning av skatter på kapital, företagande, arbete och innovation. Den rekommendationen kan utläsas även i en rad andra rapporter.

– Sänks skatten på arbete så arbetar människor fler timmar och anstränger sig mer. Sänker vi skatten på kapital, till exempel genom att sänka bolagsskatten, så får vi en större kapitalstock, vi blir rikare och får fler investeringar. Hämmar vi entreprenörskap och teknisk utveckling kan det få allvarliga negativa långsiktiga effekter på BNP-tillväxten och vår levnadsstandard.

Finansministern väljer att inte kommentera

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har så här långt valt att inte kommentera Lundbergs rapport. Statssekreterare Carolina Lindholm (M) bedyrar dock att Tidöpartierna förstår de här mekanismerna och att skattepolitikens fokus ligger på nettosänkningar av skattetrycket. Hon vill emellertid inte lätta på förlåten om vilka och hur stora skattesänkningar det blir i kommande höstbudget.

LÄS ÄVEN: Rapport: Extremt dyrt för Sverige att ge skatterabatt åt Facebook

Ekonomi