Fjärrvärmen har blivit 31 procent dyrare sedan 2023 och taxan för vatten och avlopp har ökat med 35 procent under samma tid. I år steg de samlade kostnaderna för värme, el, vatten och sophämtning i ett vanligt flerbostadshus med 6,9 procent, mer än tio gånger så snabbt som inflationen. Bostadsorganisationerna bakom kartläggningen konstaterar att det rör sig om tjänster där kunden inte kan byta leverantör.

Siffrorna kommer från Nils Holgersson-gruppens årliga avgiftsrapport, som presenterades på onsdagen. Bakom rapporten står Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Varje år räknar de på vad samma typhus med 15 lägenheter skulle kosta att värma upp, förse med el och vatten och få soporna hämtade från i landets alla 290 kommuner.

För en typlägenhet på cirka 67 kvadratmeter landar kostnaden i år på i genomsnitt 2 954 kronor i månaden, eller drygt 35 000 kronor om året. Inflationen, mätt som konsumentprisindex mellan mars 2025 och mars 2026, låg på 0,6 procent. Över fem år har kostnaderna i typhuset ökat med 44 procent, medan den allmänna prisnivån stigit med 25 procent.

– Kostnaderna ökar mycket, mycket mer än inflationen, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen, till TT.

Värmen är den tyngsta posten

Fjärrvärmen står för 46 procent av den samlade notan och är därmed den enskilt största utgiften. I år blev den i genomsnitt 4,5 procent dyrare, vilket är en inbromsning jämfört med höjningarna på 15,2 procent 2024 och 9,2 procent 2025. Sammantaget har priset ändå stigit med 31 procent sedan 2023. Under hela tioårsperioden 2013–2022 steg fjärrvärmen med 14 procent.

Ett genomsnittligt hushåll i typhuset betalar nu 1 372 kronor i månaden bara för värmen. Skillnaderna är stora. I Älvdalen kostar fjärrvärmen 1 795 kronor i månaden, mer än dubbelt så mycket som i Luleå, där samma lägenhet klarar sig på 787 kronor. I 28 kommuner höjdes priset med mer än tio procent det senaste året, mest i Krokom och Bollnäs med 19,9 respektive 19 procent.

Lättnad är inte i sikte. Enligt de prisändringsmodeller som fjärrvärmeföretagen redovisar i den så kallade Prisdialogen väntas priserna i de 103 kommuner som ingår stiga med i snitt fyra procent om året både 2027 och 2028.

Riskkapitalets fjärrvärme dyrast

Rapporten pekar ut tre bolag som har vuxit snabbt på fjärrvärmemarknaden under 2020-talet: Solör Bioenergi, Nevel och Adven. Tillsammans äger de nu fjärrvärmesystemen i 28 procent av landets kommuner, främst mindre orter. De hör också till dem som höjt mest. Solör Bioenergi har höjt priset med 51 procent sedan 2023, Nevel med 47 procent och Adven med 46 procent.

Solör Bioenergi är leverantör i samtliga tio kommuner med landets högsta fjärrvärmepris. Bland de 31 större städer som rapporten granskar särskilt finns en blandning av utländska, statliga och kommunala ägare i den dyrare halvan, medan den billigare halvan uteslutande har kommunala ägare. Bland de större bolagen har tyska E.ON höjt mest det senaste året, med 10,8 procent.

LÄS ÄVEN: Fjärrvärmen säljs ut – blir riskkapitalets nya kassako

Vattnet och avloppet rusar

Den kommunala VA-taxan har ökat med 7,3 procent i år, efter rekordhöjningarna på 14,1 procent 2024 och 10,7 procent 2025. Den genomsnittliga lägenheten betalar nu 645 kronor i månaden för vatten och avlopp, jämfört med 602 kronor förra året.

På tio år har VA-kostnaden ökat med 82 procent, och sedan år 2000 med 187 procent, att jämföra med 61 procent för konsumentpriserna.

Här är skillnaderna mellan kommunerna som störst. I Trosa kostar vatten och avlopp 1 192 kronor i månaden för typlägenheten, mer än fyra gånger så mycket som i Fagersta där kostnaden är 285 kronor.

Hela 94 kommuner höjde taxan med minst tio procent och elva av dem med 25 procent eller mer. Ljungby höjde mest med 61 procent, följt av Pajala med 57 procent. Samtliga tio kommuner med de högsta VA-kostnaderna ligger vid kusten.

Som skäl anger rapporten bland annat stora investeringsbehov och högre räntor, efter att den kapitaltunga VA-branschen under lång tid gynnats av låga räntor.

Gnesta dyrast – Piteå billigast

Räknat på alla avgifter tillsammans är Gnesta landets dyraste kommun att bo i, tätt följd av Trosa. En lägenhet i typhuset kostar där 3 814 kronor i månaden, eller 45 768 kronor om året. I Piteå, som är billigast, blir notan 25 836 kronor.

Skillnaden är nästan 20 000 kronor om året för samma lägenhet. Samtliga tio dyraste kommuner ligger i södra halvan av landet och har relativt få invånare.

Samtidigt ligger alla tio största kommuner under riksgenomsnittet, där Linköping har lägst kostnad och Uppsala högst.

Elen blev 12,4 procent dyrare, främst på grund av högre elhandelspriser trots att elskatten sänktes vid årsskiftet. Sophämtningen är i stort sett oförändrad med en ökning på 0,2 procent.

Räknar man bort elhandeln och elskatten och ser enbart till de tjänster som rapporten beskriver som verkliga eller naturliga monopol, alltså fjärrvärme, elnät, vatten, avlopp och avfall, steg kostnaden med 5,4 procent, nio gånger snabbare än inflationen.

LÄS ÄVEN: Priserna för fjärrvärme rusar: ”Förvånade”

Kunden kan inte välja bort

Bostadsorganisationerna konstaterar i rapporten att många av verksamheterna har en monopolställning och därför behöver granskas, inte minst när det gäller priserna.

Den som bor i ett hus med fjärrvärme kan inte byta värmeleverantör, och vatten och avlopp levereras av kommunen. Totalt handlar det om drygt 90 miljarder kronor om året för hyres- och bostadsrättshus.

Björn Berggren efterlyser långsiktiga investeringsplaner hos politikerna för att undvika liknande chockhöjningar framöver, men tror inte att toppen är nådd.

– Om man ska göra någon försiktig gissning så tror jag att vatten och elnät kan fortsätta dra iväg ordentligt, säger han.