Danmarks statliga satsning på koldioxidinfångning och lagring (CCS) har i praktiken fallit samman. Av tio utvalda projekt som haft möjlighet att söka stöd ur en fond på totalt 28,7 miljarder danska kronor återstår nu endast ett bolag.

Enligt uppgifter som Christian Sandström redogör för i en krönika har nio av tio bolag valt att inte gå vidare med ansökningar om bidrag. Det enda företag som fortfarande avser att delta är Aalborg Portland. Bland bolagen som dragit sig ur finns Ørsted, Hofor, Energnist och A2X.

Orsaken uppges vara för höga finansiella risker kopplade till villkoren i stödsystemet. Till branschmediet Energiwatch uppger bolag att kraven anses svåra att uppfylla inom givna tidsramar.

Upprepade uppskjutna deadlines

Ansökningsdeadline för stödfonden var ursprungligen satt till den 17 december men har redan skjutits fram vid flera tillfällen. Efter att ytterligare ett bolag, Vestforbrænding, meddelat att man inte deltar har den danska Energimyndigheten återigen valt att skjuta fram tidsfristen.

Företagen pekar bland annat på att anläggningar måste vara i drift senast 2030, samtidigt som beslut om inhemsk lagringskapacitet på land inte väntas förrän 2027. Det finns även oro för sanktioner om utlovade infångningsvolymer inte uppnås i tid.

Svenska pensionspengar exponerade

I krönikan lyfts även svenska förhållanden. I Sverige har CCS-teknik blivit föremål för miljardinvesteringar från pensionsfonder och offentliga aktörer, bland annat via satsningar kopplade till Stockholm Exergi. Bland investerarna nämns pensionsfonder som Alecta och finska Keva, samt Stockholms stad och flera kommunala bolag.

Sandström beskriver situationen i Danmark som ett tydligt misslyckande och sammanfattar läget.

Öronmärkta gratismiljarder är aldrig gratis. I praktiken leder dessa bidrag till storskalig kapitalförstöring. I Danmark har företagen insett det och drar sig undan politikernas prestigeprojekt.

Satsningar stoppas även i Sverige

I slutet av förra året skedde något liknande i Sverige, närmare bestämt Gotland. Där meddelade Heidelberg Materials att bolaget pausar satsningen på koldioxidinfångning vid cementfabriken i Slite på Gotland.

Beskedet innebär att projektet, som beskrivits som en av de största klimatinvesteringarna i svensk industri, inte bedöms genomförbart utan fortsatta offentliga stöd. Beslutet understryker hur starkt dessa projekt är beroende av skattepengar för att realiseras, då det utan sådan finansiering saknas tillräckliga kommersiella förutsättningar.

Utvecklingen speglar den situation som nyligen uppstått i Danmark. Sammantaget väcker det frågor om hållbarheten i gröna industriprojekt som i praktiken förutsätter långvarigt och omfattande offentligt stöd för att bli genomförbara.