Under de senaste dagarna har spänningarna mellan Iran och USA åter ökat i Hormuzsundet, en av världens viktigaste flaskhalsar för olje- och gastransporter, och möjligheten för en öppning ser ut att vara mer avlägset än någonsin.

Situationen eskalerade när iranska revolutionsgardet genomförde nya attacker mot handelsfartyg, enligt amerikanska och regionala källor. Attackmetoderna har varierat mellan drönare, sjömålsrobotar och småbåtar, vilket speglar Irans etablerade strategi att pressa USA och dess allierade genom asymmetrisk sjökrigföring.

USA har svarat med att förstärka sin militära närvaro i området och man har genomfört flera defensiva insatser. Amerikanska fartyg har skjutit ned iranska drönare och avvärjt försök att borda tankfartyg. Pentagon har även bekräftat att amerikanska styrkor slagit till mot iranska militära installationer som bedömts vara direkt kopplade till attackerna. USA beskriver insatserna som nödvändiga för att upprätthålla fri sjöfart och skydda internationell handel.

LÄS ÄVEN: Fortsatt spänt läge mellan USA och Iran med attacker i Hormuzsundet

Iran å sin sida hävdar att USA provocerar fram konfrontationer och att de iranska insatserna är ett svar på vad Teheran beskriver som amerikanska brott mot tidigare överenskommelser om säkerhet i sundet. Iranska företrädare har också anklagat USA för att stödja ”fientliga aktörer” i regionen och för att försöka militarisera Hormuzsundet ytterligare. Retoriken har hårdnat och båda sidor anklagar varandra för att bryta mot informella deskaleringslinjer.

Situationen har också fått betydande ekonomiska konsekvenser. Oljepriserna har stigit i takt med att marknaden oroar sig för störningar i transporterna genom Hormuzsundet, där cirka 20 procent av världens olja passerar. Flera rederier har börjat omdirigera fartyg eller infört tillfälliga säkerhetsstopp, vilket ytterligare pressar logistikkedjorna. Analytiker varnar för att en fortsatt upptrappning kan få globala följdeffekter.

”Oacceptabelt”

Både USA och Iran signalerar att de inte söker fullskaligt krig men deras agerande på marken visar hur snabbt situationen kan förvärras. De närmaste dagarna väntas bli avgörande för om parterna lyckas återgå till diplomati eller om sundet går mot en ny period av eskalerande konfrontation.

Parallellt med den militära utvecklingen pågår diplomatiska kontakter. USA har enligt flera rapporter presenterat ett nytt fredsförslag som syftar till att återställa stabilitet i sundet och minska risken för en bredare konflikt. Förhandlingarna är känsliga och båda parter försöker balansera inrikespolitiska krav med risken för en öppen konfrontation.

Iran ska ha svarat på förslaget på ett sätt som Trump inte är nöjd med. På Truth Social skriver den amerikanske presidenten att han ”gillar det inte” och att ”det är helt oacceptabelt”. Enligt uppgift krävde Iran att krigen ”på alla fronter, särskilt i Libanon” avslutas och man vägrar avveckla sina kärnenergianläggningar.

Sedan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran den 28 februari 2026, plus dödandet av Irans högste ledare Ali Khamenei, har Iran svarat med omfattande drönar- och robotangrepp mot mål i hela regionen och minst elva fartyg har attackerats i Hormuzsundet.

Konflikten ledde till att trafiken genom sundet nästan helt stoppades, med nära 2 000 fartyg instängda, kraftigt höjda försäkringspremier och stigande oljepriser samtidigt som USA lanserade Project Freedom och uppgav att man sänkt flera iranska båtar.

I april nåddes en vapenvila men läget är fortsatt spänt: Iran har periodvis öppnat sundet enligt överenskommelsen, medan USA upprätthåller blockad mot iranska fartyg och båda sidor varnar för nya militära åtgärder.

LÄS ÄVEN: Kriget i Iran ger ny fart åt EU:s klimatagenda – samtidigt skärps skatterna på fossila bränslen