Ska Danmark delta i EU:s militära samarbete eller ej? Den 1 juni får danskarna ta ställning i frågan i en folkomröstning. Då ska det nämligen röstas om huruvida Danmark ska avskaffa det så kallade försvarsundantaget eller ej.
– Det kommer bli jämnt, säger statsvetarprofessorn Derek Beach.

1992 röstade danskarna nej till Maastrichtfördraget – det mellanstatliga avtal som formaliserade EU. Genom en kompromiss, som det hölls en ny folkomröstning om, beviljades Danmark undantag från fyra centrala EU-gemensamma områden: Frihet, säkerhet och rättvisa, unionsborgarskap, valutapolitik samt säkerhets- och försvarspolitik.

Danskt motstånd

Från politiskt håll har det i flera års tid uttryckts önskan om att slopa det sistnämnda undantaget: EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Det har påpekats att Danmark allt oftare drar sig ur internationella insatser på grund av EU:s roll. 2011 deltog exempelvis Danmark i Natos bombningar av Libyen, men inte i EU:s efterföljande militära insats i landet för att stödja humanitära insatser.

Men det folkliga motståndet mot att skrota undantaget har varit stort. Så sent som i höstas var det bara var tredje dansk som ville att det skulle avskaffas, rapporterade Altinget då.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Efter den ryska invasionen av Ukraina ändrades emellertid inställningen snabbt. I en opinionsmätning genomförd i början av mars i år ville hela 55 procent av de svarande plötsligt avskaffa undantaget, medan endast 23 procent ville ha det kvar.

Folkomröstning

Ett par veckor efter den ryska invasionen beslutades om att hålla en folkomröstning om ett avskaffande av försvarsundantaget. Datumet sattes till 1 juni i år.

De som vill avskaffa försvarsundantaget anser att det är viktigt att Danmark är med i de militära insatser som EU genomför. De hoppas även att ett avskaffande skickar en tydlig signal till den ryske presidenten Vladimir Putin om att EU står enat.

Motståndarna är i huvudsak EU-skeptiker och militärmotståndare som varnar för ökad överstatlighet. De vill inte att Danmark militärt allierar sig med ytterligare länder, som inte är medlemmar i Nato. Vissa menar också att det är olämpligt att fatta viktiga försvarspolitiska beslut under ett pågående krig i Ukraina.

Dessutom påpekas att ett utökat militärt samarbete inom EU skulle kunna försvaga Natos roll och Danmarks militära samarbete med USA. Det är något som lyfts fram som såväl positivt som negativt, beroende på vem man frågar.

Jämnt i opinionen

Regerande Socialdemokraterna och de flesta av dess stödpartier, den liberala gruppen samt Konservativa folkpartiet vill att försvarsundantaget slopas. Tre partier i Folketinget; Dansk Folkeparti, Nya Borgerliga och Enhetslistan, vill istället behålla det.

De senaste veckorna har dessutom avståndet mellan ja- och nej-sidan minskat betänkligt. I en mätning som presenterades av Jyllands-Posten i söndags är det plötsligt bara 41 procent som vill avskaffa försvarsundantaget, medan 35 procent vill behålla det.

– Det kommer bli jämnt, konstaterar statsvetarprofessorn Derek Beach i en kommentar.