En yngling från Afghanistan sökte asyl på grund av att han medverkat i ett knivmord. Migrationsverket och senare migrationsdomstolen är överens om att knivmordet borde vara asylgrundande. Eftersom mordet anses vara ett “grovt brott” får han dock inte “statusförklaring”. Då mordet gör att mannen riskerar “skyddsgrundande behandling” om han återvänder får han ändå uppehållstillstånd med motiveringen “verkställighetshinder”.

Efter att ha nekats asyl av Migrationsverket överklagade mannen till migrationsdomstol. I migrationsdomstolens dom kallas han för “A”. Domen är anonymiserad för att skydda den asylsökande och är i delar mycket kortfattad. A ville ha asyl dels för att han är ateist och dels för att han varit delaktig i ett knivmord. Mordet begicks i samband med att han skulle hämnas sin bror som blivit misshandlad. Hans asylberättelse refereras i domen enligt följande:

Han beväpnade sig med knogjärn och en av hans vänner beväpnade sig med en bajonett. Efter att A funnit sin bror i dåligt skick, och då brodern pekade ut var männen i fråga befann sig, begav sig A för att konfrontera dessa varvid handgemäng uppstod med en av männen, Reza, som enligt A utdelade det första slaget.

Detta gjorde A mycket rädd varvid han beväpnade sig med det knogjärn han tagit med sig och utdelade slag mot Reza, som även slog tillbaka. Detta pågick under en kortare tid innan A:s vän utdelade ett knivstick i Rezas rygg som gjorde att han föll till marken varpå A flydde platsen.

En kortare tid därefter blev A varse att Reza tagits till sjukhus men avlidit till följd av de skador han åsamkats. En hotbild uppstod därefter vilket bl.a. föranledde A att lämna hemlandet.

Ångrar sitt val av asylberättelse

Domstolen skriver att A i ett sent skede “försökt tona ned sin berättelse” i vissa delar och skylla på “nödvärn”. Rätten tycker inte att denna förändring är trovärdig. Domstolen skriver att det “uppges” att A:s kompis utdelat det “dödliga knivsticket”. I domen betonas dock att duon “tillsammans” och i “samförstånd” beväpnat sig och uppsökt offret. Om A:s agerande vid själva dödsmisshandeln skriver rätten:

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

Det våld som A utövat med knogjärn måste utan tvekan ha medfört allvarlig kroppsskada för Reza. Att så varit fallet vinner även stöd av uppgifterna i målet om att A utdelat så pass många slag att Reza påverkades i sådan grad att han inte längre kunde freda sig själv eller utdela några motslag. Trots detta har A fortsatt att utdela slag mot Reza och det har totalt sett rört sig om fler än fyra-fem slag.

Knivmord skyddsgrundande

LÄS ÄVEN: Skyldig till brott mot mänskligheten får stanna i Sverige

Domstolen förklarar att A enligt Migrationsverkets överklagade beslut i princip förtjänade asyl som “flykting” då han påstod sig vara ateist. Migrationsverket ansåg dessutom att han förtjänar att klassas som “alternativt skyddsbehövande” på grund av ett “skyddsbehov från hemlandets myndigheter med anledning av det våldsbrott han gjort sig skyldig till”.

Migrationsdomstolen infaller i den åsikten och skriver:

Det är alltså sannolikt att A riskerar skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet dels på grund av sin religiösa uppfattning, dels för att han gjort sig skyldig till ett våldsbrott.

Får ej statusförklaring eller resedokument

Domstolen ägnar ett längre stycke åt att diskutera om våldsbrottet ska “utesluta” honom från att få asyl. Om mannen anses ha begått ett “grovt icke-politiskt brott” ska han inte få status som “flykting”. Om han begått ett “grovt brott” ska han inte få status som alternativt skyddsbehövande. Domstolen kommer till slut fram till att brottet ska anses grovt:

Det våld som A utövat med tillhygge har varit allvarligt och måste ha medfört svår kroppsskada för Reza. Det förhållandet att Reza senare hamnat i vad A uppfattat som ett livshotande tillstånd och att han då flyr platsen utan att påkalla hjälp eller vidta andra åtgärder talar för att han varit likgiltig inför sitt agerande och att gärningen sammantaget får anses ha präglats av särskild hänsynslöshet. Gärningen ska alltså utifrån internationell och nationell kontext anses ha varit grov.

Att A:s våldsbrottslighet bedöms som “grov” innebär enligt domen att A ska “uteslutas från rätten till statusförklaring” och att han inte ska “beviljas resedokument”.

Att A inte klassas som “alternativt skyddsbehövande” eller “flykting” torde innebära att A inte tillåts fungera som anknytningsperson i anhöriginvandringsärenden. Eftersom han inte får resedokument torde han inte heller kunna åka på semester till hemlandet.

Verkställighetshinder

Till sist skriver domstolenen att eftersom rätten kommit fram till att A riskerar skyddsgrundande behandling på grund av att han är en ateist som medverkat till ett knivmord så går han inte att utvisa:

Migrationsdomstolen har enligt ovan bedömt att A vid ett återvändande till Afghanistan riskerar förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling. Mot bakgrund härav finns även hinder mot att verkställa beslutet om utvisning till Afghanistan enligt 12 kap. 1-2 §§ UtlL.

Domstolen beslutar att A ska beviljas uppehållstillstånd på grund av “verkställighetshinder”. På grund av att situationen i Afghanistan är föränderlig så blir uppehållstillståndet på grund av verkställighetshinder inte i första omgången permanent. Migrationsdomstolen överlåter åt Migrationsverket att besluta om uppehållstillståndets längd.

Domen har målnummer UM 2078-19 och går att beställa från förvaltningsrätten i Luleå. De som dömde i målet var rådmannen Jenny Sandell och nämndemännen Christine Madsén Andersson (M), Stefan Engström (S) och Ulf Lindeberg (SD). Domslutet var enhälligt.

SD-nämndeman duckar Samhällsnytts frågor

En av nämndemännen bakom det enhälliga domslutet är Sverigedemokraten Ulf Lindeberg. Lindeberg som är engagerad i SD:s lokalavdelning i Piteå har tidigare uppmärksammats när han uttryckt en skiljaktig mening i ett fall rörande hets mot folkgrupp. Vi har ställt två frågor till Lindeberg:

1. Har du någon motivering till varför du inte inkom med en skiljaktig mening i det aktuella målet?

2.Tror du att ditt val att avstå från att uttrycka en skiljaktig mening i det här fallet är i linje med vad de som röstade på Sverigedemokraterna 2018 förväntar sig?

Ulf har valt att inte svara på frågorna.