DEBATT Noah Green, en 25 -årig svart man,  körde  den 2. april i år in i barrikaderna vid Capitolium, dödade en polis och skadade allvarligt en annan. När han lämnade bilen med dragen kniv sköts han ned.

Av hans Facebook-konto framgick att hans motiv för handlingen var nära kopplat till hans medlemskap i rörelsen Nation of Islam (NOI) som spelade en central roll för honom.

Green var ensam, troligen i psykisk obalans, men händelsen väcker frågor kring Nation of Islam.

BLM och Nation of Islam

Vad som gör denna rörelse särskilt intressant är att den verkar ha haft ett inflytande också på ledande personer inom Black Lives Matter-rörelsen (BLM), vars demonstrationer lett till kravaller och våld under det senaste året och som även fått sympatisörer i Västeuropa.

Black Lives Matter är snarast ett slagord under vilket flera organisationer och intressegrupper förenats. Man har i liberala media velat koppla BLM till Martin Luther King och 50- och 60-talens medborgarrättsrörelse, vilket troligen leder fel.

Medan King var inspirerad av icke-våldsprincipen och integration – ” We must not allow our creative protest to degenerate into physical violence” – så verkar BLM idémässigt stå närmare de andra samtida, våldsbenägna svarta grupperingarna, med sina attacker mot poliser, offentliga byggnader, plundringar och upplopp.

Black Lives Matter verkar stå närmare idéarvet från Black Panther Party och kanske än mer Black Liberation Army, som stod för svart rasism, nationalism och för segregering, samt för BLA:s del våld.

Idag är det dock Nation of Islam (NOI) som är den främsta representanten för svart rasism, och har sedan grundandet på 1930-talet blivit en av de mest välfinansierade och välkända organisationerna i det svarta USA

Gud är svart och Djävulen vit

Enligt Nation of Islam är de svarta Guds utvalda folk och Gud en svart man som skapade först de svarta, som utgjorde världens ursprungliga befolkning och ägde en inre gudomlighet (”inner divinity”).

En svart vetenskapsman vid namn Yakub avlade senare fram vita människor som ”en ras av djävlar”, som slutligen besegrade och förslavade de svarta. I en kommande slutstrid mellan svarta och vita kommer de svarta att segra.

Rörelsen förde länge en rätt tynande tillvaro, men efter att på 1960-talet ha värvat Cassius Clay/Muhammad Ali och Malcolm Little/Malcolm X, fick man mer uppmärksamhet och växte snabbt.

Den svarta rasens överlägsenhet

Centralt i budskapet  var svart nationalism, den svarta rasens överlägsenhet och en uttalad fientlighet mot vita. Malcolm X 1964: ”Vi behöver ett Mau-Mau i Georgia. Och vi behöver ett Mau-Mau här i Harlem, i New York City.”, ”Vårt evangelium är svart nationalism”.  Eller Muhammad Ali: ”Elijah Muhammad har predikat att den vite mannen i Amerika – Gud lärde honom – är den blåögde, blondhövdade djävulen! Inget gott i honom, ingen rättvisa, han kommer att förgöras!”. ”Den vite mannen är djävulen. Det är vad vi tror. Det är vad vi vet!”

Ledare för  Nation of Islam är sedan 1978 Louis Farrakhan.

Farrakhan  hävdar svartas överlägsenhet och är starkt kritisk mot vita: ”Vita människor förtjänar att dö, och de vet det …”. ”Den vite mannen är vår dödsfiende och vi kan inte acceptera honom. Jag kommer att slåss för att se det ondskefulla odjuret gå under i en sjö av eld…”.

Farrakhan har också gjort uttalanden som uppfattats som öppet antisemitiska. Han har kallat judar för ”Satans synagoga” och ser ”de mäktiga judarna” som sin fiende, liksom att ”Hitler var en verkligt stor man.”

Nation of Islam förefaller alltså uppfylla även ganska högt ställda krav på rasism. Men  liknande tankar finner man också hos ledande företrädare för  Black Lives Matter, inte minst det anti-israeliska och möjligen antisemitiska.

Hand i hand med antisemitism

Patrisse Khan-Cullors (bilden ovan), en av grundarna av BLM  och ”utbildad marxist” som fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden för att ha köpt sig flera bostäder för närmare 30 miljoner SEK under senare tid, har jämfört förtrycket av Amerikas svarta med  behandlingen av palestinier och ser  ”Palestina som det nya Sydafrika”.

Hon var även en av ledarna  för ett besök i Israel där hon och en grupp aktivister uttryckte sitt stöd för palestinierna. Hennes medresenär Marc Lamont Hill beskriver Israel som” totalitärt, imperialistiskt och kolonialistiskt”

En av grundarna av BLM Los Angeles, Melina Abdullah, anklagade i samma anda CNN för att  ”stödja det sionistiska Israel som mördar och terroriserar det palestinska folket”.

Svart överhöghet ”med alla medel”

Hawk Newsome, grundaren av BLM i New York, ska i en intervju i Fox News ha förklarat att man organiserar sig efter Nation of Islams modell och att protesterna inte handlar om medborgerliga rättigheter utan om att ta över den högsta makten.

Han säger vidare att ”Jag vill bara ha svart frigörelse och svart överhöghet med alla medel som krävs” och ”Om det här landet inte ger oss vad vi vill ha, då kommer vi att bränna ned det här systemet och byta ut det”.

Yusra Koghali, grundare av Black Lives Matter i Toronto skriver på nätet att vit hud är ”subhuman” – undermänsklig – och att vita är en ”genetisk defekt av svarthet”:

…och i en senare post:

Förbud mot rasistiska organisationer i Sverige

I juli 2019 tillsatte den svenska regeringen Kommittén om förbud mot rasistiska organisationer. Uppdraget var att överväga om det bör införas ett särskilt straffansvar för deltagande i en rasistisk organisation. Kommittén skulle också överväga om det bör införas ett förbud mot rasistiska organisationer.

Betänkandet är nu aktuellt. Enligt uppgift finns en riksdagsmajoritet för att införa ett straffrättsligt ansvar för att delta i en rasistisk organisation. Enligt direktiven från regeringen handlar det till exempel om antisemitiska och afrofobiska budskap. Om antivit rasism ingår är okänt. S, M, C, MP och KD ska enligt uppgift stödja förslaget.

Men regeringen och kommittén har möjligen ett problem.

Bland rasistiska rörelser förefaller  den svarta, antivita rasismen vara bland de mer framgångsrika, då främst Nation of Islam. Dess inflytande har ökat genom dess påverkan på en del ledande medlemmar i den amerikanska Black Lives Matter-rörelsen, som i sin tur fått ett brett stöd bland svarta men också det liberala etablissemanget.

Att den svenska Black Lives Matter-rörelsen skulle vara immun mot dessa idéer är osäkert. Kraven på knäfall och skuldbekännelse tyder snarast på motsatsen.

Att tillåta viss rasism och kriminalisera annan och betrakta den svarta rasismen som god och den vita som ond skulle kanske kunna vara en lösning, men strider sannolikt  mot ett starkt förankrat  krav på likhet inför lagen.

Hursomhelst, för Stiftelsen Expo, som  uppges vara bildad med  syfte att ”upplysa allmänheten om rasism” och där man vad jag kan se, inte ska göra åtskillnad på olika typer av rasism, borde den svarta rasismen öppna ett nytt arbetsfält.