Sveriges historiska anslutning till försvarsalliansen måste vara ett klanderfritt beslut ur ett konstitutionellt perspektiv och är en förutsättning för att det ska åtnjuta en otvetydig och uttrycklig politisk förankring hos det svenska folket. Det menar Ulf Öberg, domare i Europeiska unionens tribunal.

Den svenska konstitutionen bygger på folksuveränitetsprincipen – att all offentlig makt utgår från folket. Riksdagen och regeringen kan därför inte på egen hand ändra landets grundlagar då denna makt ytterst tillhör svenska folket, skriver Öberg i sin debattartikel.

LÄS ÄVEN: Turkiets parlament kan stoppa Sveriges Natomedlemskap

Sveriges EU-medlemskap medförde flera spärrar i författningen som begränsar riksdagens och regeringens möjligheter att ingå internationella överenskommelser som innefattar stiftande, ändring eller ett upphävande av grundlag. Om det görs ska riks­dagens godkännande beslutas på samma sätt som vid en grundlags­ändring.

Förklaringen är enkel: såväl regering som riksdag har i samband med Sveriges Natoansökan mer eller mindre vänt ut och in på regeringsformens tionde kapitel med motiveringen att uppgiften att hålla gränsen, försvara riket och möta ett väpnat angrepp mot Sverige inte direkt grundar sig på vår konstitution.

I regeringens proposition om Sveriges Natoanslutning är Försvarsmaktens uppgift att möta ett väpnat angrepp och hindra kränkningar av svenskt territorium en utpräglad svensk förvaltningsuppgift, fortsätter Öberg. Enligt regeringens uppfattning är det inte en uppgift som direkt grundar sig på regeringsformen.

Av detta drar regeringen den felaktiga slutsatsen att det rör sig om förvaltningsuppgifter som det enligt 10 kap. 8 § RF – den så kallade slasktratten för ingående och godkännande av internationella överenskommelser – är möjligt att överlåta till Nato eller till främmande makt med ett enkelt riksdagsbeslut.

Vidare menar Öberg att Sveriges anslutning ytterst handlar om skyddet för demokratiska värderingar och om den ömsesidiga solidaritetsförpliktelse för vilka det svenska folket är berett att regering och riksdag ställer svensk trupp under utländskt befäl.

Det kan därför inte nog understrykas hur viktigt det är att dessa historiska beslut – som jag personligen välkomnar – är klanderfria från ett konstitutionellt perspektiv. Detta är en förutsättning för att de ska åtnjuta en otvetydig och uttrycklig politisk förankring hos det svenska folket.

LÄS ÄVEN: MSB i propagandaoffensiv – ska lära svenskarna älska Nato