Chefsåklagare Aleksander Cronenberger, högsta ansvarig i det uppmärksammade så kallade Drottninghögsmålet, riktar i ett brev skarp kritik mot tingsrätten i Helsingborg för hur de de tolv åtalade gängkriminella – samtliga med utomvästlig invandrarbakgrund – under rättegången tilläts skrämma och hota vittnen och skrika “hora” efter åklagarna. Det rapporterar bland annat Sydsvenskan.

Brevet är ställt till chefen för Helsingborgs tingsrätt Ylva Norling Jönsson och har rubriken “Åklagarmyndighetens samlade upplevelser under förhandlingens gång”. Brevet är en svidande vidräkning med hur domstolen undandragit sig sitt ansvar för att upprätthålla ordningen och tillse att de tilltalade bemöter övriga i rättssalen med vederbörlig respekt så att exempelvis vittnen kan känna sig trygga.

Vid sidan av verbala utfall med könsord och annat ska ett av vittnena utsatts för ett dödshot i rättssalen genom att en av de åtalade under vittnesmålet drog ett finger över sin hals i en välbekant gest som betyder att den som gesten riktas mot ska likvideras. Incidenten borde ha lett till åtal för övergrepp i rättssak men ignorerades enligt åklagare av domstolen.

Men Norling Jönsson slår ifrån sig kritiken med att hon “inte har samma bild” som chefsåklagaren av hur det gick till under rättegången. Advokat Pontus Peyron, som försvarade en av de gängkriminella i målet, säger sig inte heller ha hört eller sett något anmärkningsvärt och menar att han “har svårt att förstå kritiken”.

Cronenberger är även kritisk till tingsrättens vakter som han menar underlät att ingripa.

– Trots ett stort antal samtal med vaktchefen förändrades inte situationen. Det känns som om man valde att undvika konfrontation med de tilltalade, vilket med ett mer folkligt uttryck skulle kunna kallas feghet – att vakterna inte vågade agera, inte skötte sitt jobb.

Även den kritiken avfärdas av Norling Jönsson som hävdar att det chefsåklagaren påstår inte stämmer.

De uppräknade incidenterna är enligt Cronenberger bara det värsta i de åtalades uppträdande. Utöver det har de uppträtt allmänt arrogant genom att bland annat äta och dricka i rättssalen, lyssna på musik i hörlurar, ägnat sig åt att knappa på mobiler, haft ytterkläder och kepsar på sig och avbrutit förhandlingen ett otal gånger med att kräva att få besöka toaletten. De åtalade har heller inte kommit i tid till förhandlingarna.

Norling Jönsson tar även här ställning för de åtalade och mot chefsåklagaren

– Jag vet inte om det finns en norm för hur ofta man får gå på toaletten och det var dessutom längesedan domstolen hade till uppgift att ha synpunkter på vilken klädsel man har i salen.

Domstolschefen menar i stället att förklaringen till chefsåklagarens klagomål är att målet speciellt med många åtalade och att det kan ha upplevts som “påfrestande” och att det i sin tur kan ha lett till att åklagarna fått en viss “uppfattning om de åtalades påstådda uppförande”. Det ser även försvarsadvokat Pontus Peyron som den sannolika förklaringen.

Cronenberger skriver också att domstolen vid flera tillfällen gått så långt att man i stället gett åklagarna i målet åthutningar när dessa anmärkt på de gängkriminella åtalades oacceptabla uppträdande och bett domstolen att agera.

Det var i februari 2018 som de 12 personerna greps vid ett omfattande polisrazzia. Efter en omfattande utredning med ett över 30 000 sidor långt förundersökningsprotokoll kunde åtal väckas ett år senare. Även rättegången har dragit ut ett år på tiden. I drygt två år har omfattande samhällsresurser till mångmiljonkostnader för skattebetalarna allokerats till målet. Bara de åtalades advokatkostnader uppgick till drygt 53 miljoner kronor.